På Hjulsbroskolan finns det ingen tradition av att ta emot grupper i biblioteket för att bedriva någon form av verksamhet utan lärares inblandning. De enda gånger det kommer halvklasser till biblioteket är på den fasta lånetiden en gång varannan vecka. Övrig tid spenderar jag i klassrummen tillsammans med lärarna. Vi har lagt upp skolbiblioteksverksamheten på det här sättet för att biblioteket inte ska bli en parallell verksamhet till den ordinarie undervisningen.
Förskoleklassen är dock ett undantag. De kommer till biblioteket en gång i veckan, i halvklass, en halvtimme åt gången. Anledningen till varför vi har gjort på det här sättet är för att det dels är viktigt att eleverna får bekanta sig med biblioteksmiljön och dels att de får bekanta sig med mig, samt att lägga en grund till det läsfrämjande arbetet och arbetet med informationskompetens. Eleverna kommer att få ta del av skolbiblioteksverksamheten inom dessa två områden under deras resterande år på skolan. Ett utdrag ur planen för förskoleklassverksamheten ses nedan. Den består av aktivitet för de båda klasserna, mål för varje lektion, vilket tema vi jobbar med (med koppling till förskoleklassens ordinarie tema), månadens barnboksfigur samt vilken läsfixare vi fokuserar på för tillfället.
Det vi gör i biblioteket är starkt kopplat till det upplägg de har för verksamheten i förskoleklassen. Jag arbetar utifrån fyra teman: Boklek, Sagor, Tolerans och Källspanarna.
Bokleken utgår ifrån boken med samma namn skriven av Anne Ljungdahl, skriven i början av 90-talet. En hel del av lekarna fungerar fortfarande utmärkt för att lära små barn bibliotekskunskap, medan andra måste modifieras för att passa vår tid. Eleverna tycker i vilket fall att bokleken är väldigt kul! Efter att vi har gått igenom alla lektioner får de sitt efterlängtade lånekort, vilket brukar ske ungefär till jul.
Parallellt med bokleken läser vi och analyserar sagor. I år läste vi
Den fina prinsessan av Petter Lidbeck,
Bockarna Bruse på badhuset av Bjørn Rørvik och Gry Moursund och
Elddonet av HC Andersen. Efter varje saga diskuterar vi vilka personer vi mött i sagan, vilka platser den utspelats på och vilka föremål som fanns med i sagan. Utifrån denna samling figurer, platser och föremål skriver vi tillsammans en egen saga. Eleverna får rita en bild till någon del av sagan. Efter det sätts text och bilder ihop så att det blir en bok. Resultatet blir fyra stycken vitt skilda sagor, trots att de har utgått från samma material. Eleverna får även träna på muntligt berättande med hjälp av appen Story Cubes.
Efter jul är det dags att starta läsprojektet Tolerans. Då läser vi olika böcker som handlar om hur man ska vara mot varandra och diskuterar frågor utifrån den lästa boken. Här nedan ses en del av diskussionen vi hade kring boken
Fyra hönor och en tupp av Lena och Olof Landström.
Det sista arbetsområdet går ut på att eleverna ska börja anta ett källkritiskt förhållningssätt. Upplägget kallar jag för Källspanarna och det består av 7 stycken lektioner med förslag på litteratur att starta diskussioner kring upphov och syfte utifrån.
Under året är jag också med och introducerar läsfixarna från En läsande klass. Detta sker i deras klassrum och jag väljer ut en bok som kan passa bra till de olika läsfixarna. I år använde jag
Koko och Bosse törs inte av Lisen Adbåge för att introducera spågumman,
Cykelmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis för att introducera detektiven och
Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren för att introducera konstnären.
Den allra sista lektionen utvärderar vi läsåret. Vad har vi gjort och vad har vi lärt oss? I år konstaterade två av klasserna att vi gjort det som syns på bilderna nedan. Och visst känns det bra att kunna skicka med dem så mycket under ett år, men den allra största vinsten som jag ser det är vi har fått skapa en relation till varandra. Som en av förskoleklasseleverna svarade på frågan "vad har varit bäst under läsåret?": "att får träffa dig!". Sånt värmer ett bibliotekariehjärta, och får mig att se fram emot de kommande sex åren med dessa elever.
