Prov i källkritik

För att bedöma elevernas källkritiska förmåga testar vi dem ibland med ett prov. Provet föregås alltid med praktiska övningar och arbete med källkritik, så att eleverna har tillfälle att öva innan de bedöms.

Nyligen testades eleverna i år 5 i samband med en historialektion. Det var ett oförberett prov som hade föregåtts av en lektion i källkritik samma vecka. Innehållet i den förberedande lektionen var följande:

• Genomgång muntliga/skriftliga/materiella källor
• Praktisk övning hämtad från boken Sökrummet
• Genomgång primär/sekundärkällor
• Praktisk övning hämtad från boken Källkritik med källspanarna
• Praktik övning där eleverna fick titta på olika källor och värdera dessa utifrån de källkritiska frågorna.
• Genomgång av de olika källorna, skriva resonemang tillsammans.

De källor eleverna fick värdera var följande:

Källa 1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmarunionen

Källa 2: http://upptacksverigeshistoria.se/om-kalmarunionen-del-1/

Källa 3: http://detnordiskekjokken.bloggplatsen.se/2013/07/23/10041245-nordiska-kandisar-i-medeltiden/

Källa 4: Utdrag ur en lärobok i historia

Eleverna fick använda sina lärplattor för att undersöka källorna.

Eftersom vi hade bestämt att de skulle få ett oförberett prov som liknade den praktiska övningen där de fick titta på olika källor så la vi stor vikt vid att formulera källkritiskt gångbara resonemang kring källorna. Vi gjorde detta gemensamt i klassen och vi klargjorde skillnaden mellan ett enkelt, utvecklat och välutvecklat resonemang.

Vid provtillfället såg uppgiften ut så här:

Du ska göra ett arbete om den heliga Birgitta och har hittat tre källor som alla berättar om henne:

• en wikipediaartikel
• heliga Birgittas dagbok
• en lärobok i historia från 1985

Resonera kring dessa källors användbarhet. Använd dig av de källkritiska frågorna och ta med både fördelar och nackdelar. Kom ihåg att ställa frågorna vem? varför? hur? när? till källorna!

Eleverna enbart tänka sig källorna, inte titta på dem på lärplattorna eller i fysiskt exemplar. Detta upplevdes som lite krångligt, men då de hade fått resonera kring liknande källor vid övningstillfället ansåg vi att de skulle kunna resonera kring dessa tänkta källor också.

Förra läsåret fick eleverna göra en likande bedömningsuppgift, fast då inom ämnet geografi. Jag har tittat på resultaten från det tillfället och jämfört dessa med resultatet från denna uppgift och sett en klar förbättring då alla blev godkända vid detta tillfälle. Vid det förra bedömningstillfället var det några som blev underkända. Om man tittar på kunskapskraven för år 6 så har andelen E har minskat rejäl, och andelen C är fler. Ett resultat eleverna inte hade uppnått ifall de inte hade fått kontinuerlig undervisning i källkritik.

Lilla Aktuellt

I förra veckan var Lilla Aktuellt på besök för att filma en lektion i källkritik och även intervjua elever om hur man är källkritisk. Klassen de besökte var 5a, som faktiskt har viss vana av att bli filmade då Östnytt besökte dem för ett par år sedan, även då handlade det om källkritik.

Inslaget sändes i tisdags och här kan du kolla på det:

http://www.svt.se/barnkanalen/barnplay/lilla-aktuellt/12082098

Det finns även ett klipp där våra elever ger sina bästa källkritiska tips:

http://www.svtplay.se/klipp/12073682/4-tips-det-ska-du-kolla-for-att-se-om-nyheten-ar-sann?info=visa

Faktatexter om insekter

Eleverna i år 3 arbetade under ett antal veckor i höstas med insekter. De fick välja att skriva om någon av följande insekter: mygga, nyckelpiga och myra.

Fokus denna gång var inte att hitta egna källor, de fick istället använda sig av ett antal faktaböcker som läraren i förväg plockat fram. Däremot var det viktigt att de jämförde informationen i de olika källorna. De använde sig av en tankekarta för att skriva ner den fakta de fått fram ur källorna.

Faktan skulle presentera i Keynote. Eftersom detta var en app som eleverna tidigare inte arbetat i hade jag genomgång i hur man använder appen samt repeterade hur man hittar bilder som är tillåtna att använda.

Eleverna fick göra en presentation med cirka fem-sex bilder. Följande rubriker skulle finnas med: klassificering, utseende, förekomst, föda, förökning och övrigt. Till sist skulle en källförteckning infogas.

När bildspelet var färdigt fick eleverna redovisa om sin insekt inför halvklass. De hade förberett sin presentation väl och gjorde väldigt bra muntliga framföranden!

  

Sarah Sheppard besökte tvåorna

Sarah Sheppard skulle ha kommit till oss redan förra läsåret, när eleverna gick i ettan, men då hon fick förhinder blev besöket framskjutet. Eleverna hade förberett besöket noga genom att läsa hennes böcker och också genom att skriva egna faktatexter om rådjur.

Utifrån en tankekarta fick de sammanställa den fakta de hittade i de källor de jämförde. Minst två källor skulle användas. Den ena källan var Sarahs bok Rut och Rocky rådjur. I par skrev de sedan en faktatext i NE berätta. Till texten skulle en bild infogas. Eleverna fick en repetition i hur man hittar bilder som man får använda. Till sist skrev eleverna en källförteckning.

När Sarah kom började hon att berätta om sig själv, att hon är författare och illustratör och att hon skriver faktaböcker. Hon skriver om sådant som hon själv tycker är kul. Eftersom hon inte går i skolan längre får hon ju inte lära sig några nya saker och då är det bra att skriva om sådant som hon vill lära sig mer om.

Eleverna hade en massa frågor som hon svarade på. Vi fick bland annat veta att hon har skrivit tretton böcker och att hon ibland illustrerar andras böcker. Hon ville bli veterinär när hon var liten. Hon började sin författarbana genom att skriva en bok om dinosaurier eftersom hon kunde så mycket om ämnet, sedan dess har hon fortsatt att rita och skriva eftersom hon tyckte att det var så roligt.

 

Sarah visade eleverna hur man ritar hajar och så visade hon en äkta fossil från en spinosaurus!

Ett läsår med förskoleklassen

På Hjulsbroskolan finns det ingen tradition av att ta emot grupper i biblioteket för att bedriva någon form av verksamhet utan lärares inblandning. De enda gånger det kommer halvklasser till biblioteket är på den fasta lånetiden en gång varannan vecka. Övrig tid spenderar jag i klassrummen tillsammans med lärarna. Vi har lagt upp skolbiblioteksverksamheten på det här sättet för att biblioteket inte ska bli en parallell verksamhet till den ordinarie undervisningen.

Förskoleklassen är dock ett undantag. De kommer till biblioteket en gång i veckan, i halvklass, en halvtimme åt gången. Anledningen till varför vi har gjort på det här sättet är för att det dels är viktigt att eleverna får bekanta sig med biblioteksmiljön och dels att de får bekanta sig med mig, samt att lägga en grund till det läsfrämjande arbetet och arbetet med informationskompetens. Eleverna kommer att få ta del av skolbiblioteksverksamheten inom dessa två områden under deras resterande år på skolan. Ett utdrag ur planen för förskoleklassverksamheten ses nedan. Den består av aktivitet för de båda klasserna, mål för varje lektion, vilket tema vi jobbar med (med koppling till förskoleklassens ordinarie tema), månadens barnboksfigur samt vilken läsfixare vi fokuserar på för tillfället.

Det vi gör i biblioteket är starkt kopplat till det upplägg de har för verksamheten i förskoleklassen. Jag arbetar utifrån fyra teman: Boklek, Sagor, Tolerans och Källspanarna.

Bokleken utgår ifrån boken med samma namn skriven av Anne Ljungdahl, skriven i början av 90-talet. En hel del av lekarna fungerar fortfarande utmärkt för att lära små barn bibliotekskunskap, medan andra måste modifieras för att passa vår tid. Eleverna tycker i vilket fall att bokleken är väldigt kul! Efter att vi har gått igenom alla lektioner får de sitt efterlängtade lånekort, vilket brukar ske ungefär till jul.

 

Parallellt med bokleken läser vi och analyserar sagor. I år läste vi Den fina prinsessan av Petter Lidbeck, Bockarna Bruse på badhuset av Bjørn Rørvik och Gry Moursund och Elddonet av HC Andersen. Efter varje saga diskuterar vi vilka personer vi mött i sagan, vilka platser den utspelats på och vilka föremål som fanns med i sagan. Utifrån denna samling figurer, platser och föremål skriver vi tillsammans en egen saga. Eleverna får rita en bild till någon del av sagan. Efter det sätts text och bilder ihop så att det blir en bok. Resultatet blir fyra stycken vitt skilda sagor, trots att de har utgått från samma material. Eleverna får även träna på muntligt berättande med hjälp av appen Story Cubes.

Efter jul är det dags att starta läsprojektet Tolerans. Då läser vi olika böcker som handlar om hur man ska vara mot varandra och diskuterar frågor utifrån den lästa boken. Här nedan ses en del av diskussionen vi hade kring boken Fyra hönor och en tupp av Lena och Olof Landström.

Det sista arbetsområdet går ut på att eleverna ska börja anta ett källkritiskt förhållningssätt. Upplägget kallar jag för Källspanarna och det består av 7 stycken lektioner med förslag på litteratur att starta diskussioner kring upphov och syfte utifrån.

Under året är jag också med och introducerar läsfixarna från En läsande klass. Detta sker i deras klassrum och jag väljer ut en bok som kan passa bra till de olika läsfixarna. I år använde jag Koko och Bosse törs inte av Lisen Adbåge för att introducera spågumman, Cykelmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis för att introducera detektiven och Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren för att introducera konstnären.

Den allra sista lektionen utvärderar vi läsåret. Vad har vi gjort och vad har vi lärt oss? I år konstaterade två av klasserna att vi gjort det som syns på bilderna nedan. Och visst känns det bra att kunna skicka med dem så mycket under ett år, men den allra största vinsten som jag ser det är vi har fått skapa en relation till varandra. Som en av förskoleklasseleverna svarade på frågan "vad har varit bäst under läsåret?": "att får träffa dig!". Sånt värmer ett bibliotekariehjärta, och får mig att se fram emot de kommande sex åren med dessa elever.

Dinosaurier år 2

Under en period i våras arbetade år 2 med dinosaurier. Förutom att de fick tillverka dinosaurier i lera på bildlektionerna fick de även söka fakta om den dinosaurien som de hade valt att tillverka. De kunde välja mellan Triceratops, Stegosaurus, Brachiosaurus och Tyrannosaurus Rex.

 

Inför att de skulle söka fakta fick de en genomgång i vad man behöver tänka på när man söker fakta och värderar källor. Det märks tydligt att eleverna har haft återkommande inslag av källkritik redan från förskoleklassen, då de lätt att plockar fram de strategier som är bra att ha när man tar till sig information, som vi har pratat om i tidigare årskurser.

Eleverna fick börja med att titta på några källor som läraren hade kopierat upp. Utifrån en tankekarta skulle de skriva ner det de läste i källorna. Tankekartan hade följande rubriker:

• Utseende
• Klassificering
• Föda
• Hemvist
• När levde den
• Livcykel (ungar)
• Övrigt

De fick jämföra källorna för att se om informationen i dem stämde överens. Några elever gick vidare och sökte fakta på internet för att säkerhetsställa att informationen var riktig.

Faktatexten fick eleverna lägga in i PicCollage samt infoga en bild till texten. Några valde att ta ett kort av den egentillverkade dinosaurien som också fick illustrera texten. Här nedan ser du några exempel på det färdiga resultatet.

Kommenterad källförteckning

I samband med ett arbetsområde i svenskan år 6, där eleverna skulle söka fakta om författare och presentera faktan i Keynote, så provade vi att arbeta med kommenterad källförteckning.

Arbetsområdet innefattade följande från det centrala innehållet:

- några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsförfattare och deras verk
- informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet
- hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt

Vi hade i förväg valt författare som eleverna skulle söka information om, så de fick inte själva välja författare. Detta för att säkerhetsställa att klassen gemensamt fick ta del av många olika författarskap i samband med redovisningen.

Det viktigaste i arbetsområdet var att få syn på elevernas källkritiska förmåga. Därför fick de välja ut tre av de källor de hämtat information från och kommentera dessa, alternativt motivera varför de valde att inte hämta information från källan. På pappret eleverna fick stod följande:

Skriv ner den källa du använt.
Resonera kring varför du valde att använda källan / inte valde att använda källan.
Tips! Använd din lathund i källkritik när du resonerar.
Tips! Använd ord som därför att, eftersom, vilket leder till, å ena sidan/andra sidan, på grund av.

Utifrån följande kunskapskrav sambedömde jag och läraren elevernas kommenterade källförteckningar:

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet.

Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.

För att förtydliga vad som krävdes på de olika nivåerna valde vi att bedöma elevernas kommentarer enligt nedanstående:

För att få ett A ska alla tre källor ska ha ett fördjupat resonemang. Det ska finnas en motivering (eleven använder orsaksbindeord, ser både fördelar och nackdelar) kring valet av källa utifrån minst två aspekter från checklistan i källkritik för varje kommenterad källa.

För att få ett C, samma som A men endast en aspekt från checklistan i källkritik krävs.

För att få ett C ska minst två av tre källor ska ha ett resonemang.

Checklistan i källkritik är hämtad från Kolla källan:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/lathund-1.151074

Här nedan följer exempel på elevsvar på de olika bedömningsnivåerna:

Exempel på E-nivå:

Syftet med källan är att informera om böcker. Datum finns. Kontakt finns. Jag kan få samma information från andra ställen.
(Källan som kommenteras är författarens förlags sida.)

Jag valde barnensbibliotek.se för att den var trovärdig och så skrev hon om sig själv på sidan. Det stod inte när hon skrev den men faktan var sann. De ställde frågor som hon fick svara på så det blev trovärdigare. Sidan var seriös. Sidan försökte sälja böcker och låna ut så faktan var nog sann om henne. Det fanns kontaktinformation. Syftet var att sälja och informera om henne.

Exempel på C-nivå:

Den verkar trovärdig på ett sätt eftersom den senast är redigerad för 4 dagar sedan. Men å andra sidan så kan vem som helst skriva på den vilket leder till att man inte kan veta om allt som står där är sant. Faktan på sidan stämmer till viss del eftersom jag hittat samma fakta på andra sidor.
(Källan som kommenteras är Wikipedia.)

Jag har valt denna källa eftersom det står om författaren, om hans böcker och mer. Författaren har skrivit den själv. Den är bra eftersom han vet mycket om sig själv men å andra sidan försöker han att marknadsföra massor. Denna sida innehåller sådant som jag kollat finns i andra sidor.
(Källan som kommenteras är författarens egna hemsida.)

Exempel på A-nivå:

Jag valde att använda denna källa för att det är ett bokförlag som har gett ut en del av hennes böcker. Källan är pålitlig på ett sätt, då de har gett ut 19 böcker om hon har skrivit, och då lär de veta en del om henne. Å andra sidan vill de sälja hennes böcker, vilket leder till att det för det mesta står bra saker om henne. Därför tittar jag extra på när det står att hon har gett ut många fantastiska böcker, för då vill de bara få läsarna att köpa böckerna. Den är även pålitlig eftersom det står hur man kontaktar dom, det finns telefonnummer, e-postadress och besöksadress.
(Källan som kommenteras är författarens förlags sida.)

Jag har valt att använda Wikipedia för att det står mycket om författaren. Det står mycket om hans liv och alla hans böcker står med. Det står också vilka priser författaren har vunnit. Syftet med källan tror jag är att informera om författaren. Denna källa har med när den senast blev uppdaterad. Det var för två veckor sedan. Källförteckning finns också med men å andra sidan finns inte någon kontaktinformation med. Jag litar på denna källa eftersom att den har källförteckning och vilken dag den blev uppdaterad. Jag är ändå lite osäker på denna källa eftersom vem som helst kan gå in på denna källa, vilket leder till att det kan stå massor av påhittat på sidan.

 

Sammanfattningsvis kändes det som ett bra sätt att få syn på elevernas källkritiska förmåga. Det tog dock ganska mycket tid i anspråk för eleverna att skriva sina kommentarer. Kanske inget man gör vid varje arbetsområde, men vi kommer absolut att göra det igen här på skolan.

Vårblommor

I samband med att de första vårblommorna började titta upp arbetade de båda ettorna med just vårblommor. Den pedagogiska planeringen för arbetsområdet innehöll följande:

Förmågor som eleven ska utveckla:
• Söka information från olika källor och värdera dessa.
• Formulera sig och kommunicera i tal och skrift.

Delmål:
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
• Skriva på iPad.
• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll organiseras.
• Informationssökning i minst två olika böcker.
• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

Att jobba med:
• Repetition av förskoleklassens Källspanarna, dvs. var man hittar fakta och hur man vet om texten är trovärdig.
• Läsa två texter om vårblommor och samla fakta i en tankekarta.
• Skriva en faktatext på iPad i appen PicCollage.
• Få information om hur man letar bilder på nätet och vilka man får använda.

Bedömning:
 • Att ha skrivit en faktatext i PicCollage.
• Stor bokstav, mellan rum och punkt.
• Skriva fullständiga meningar.
• Röd tråd i texten.

Eleverna hade arbetat med att skriva faktatexter redan innan vi startade arbetsområdet, så vi behövde inte lägga så mycket fokus på hur man skriver en faktatext. De fick själva välja vilken blomma de ville skriva om: blåsippa, vitsippa, tussilago eller vårlök. Utifrån deras val satte vi ihop grupper och läste och diskuterade de två texterna gemensamt. När vi läst och jämfört texterna fyllde eleverna på fakta i sin tankekarta. På tankekartan fanns rubrikerna utseende, förekomst, när blommar den och övrigt. De skulle, med "putsade forskarglasögon", skriva minst två saker under varje rubrik.

 

När eleverna kände att de hade fått med det mesta om blomman fick de sitta i en "expertgrupp", alltså tillsammans med andra elever som arbetade med samma blomma, och jämföra vad de hade kommit fram till. Tankekartorna fylldes på ytterligare.

 

Efter det var det dags att börja skriva faktatexten. Den skrev i anteckningar på iPaden.

Efter att de skrivit texten gick eleverna själva igenom den utifrån följande checklista:

Efter det fick de låta en "expertkompis" - alltså en kompis som hade arbetat med samma blomma - läsa igenom texten. Sedan läste en vuxen igenom texten och förbättringar gjordes. Efter det var det dags att leta bild och infoga den i PicCollage. Eleverna fick en genomgång i vilka bilder som är tillåtna att använda. Med hjälp av avancerad bildsök i Google sökte de fram bilder "som får användas". Till bilden kopierade de in den text de skrivit i anteckningar. De skulle även ange vilka källor de använt sig av.

Många fina faktatexter om vårblommor blev resultatet av detta arbetsområde. Men den allra största vinsten är alla de diskussioner om källor och dess trovärdighet som fördes av eleverna under arbetsgången!

Energi och hus

Under höstterminen genomfördes ett samarbete med lärarna i NO i ämnet fysik år 6. Uppgiften var att söka information om en anvisad energikälla, och redovisa informationen i Book Creator på iPad. Eleverna fick arbeta med någon av följande energikällor: vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, solenergi, luftvärmepumpar, jordvärme/bergvärme, kol, naturgas, biogas, råolja, pellets/braskamin, fjärrvärme och etanol.

I grupper om två skulle de skriva om sin energikälla med utgångspunkt i hållbar utveckling (ekonomi, miljö och social påverkan), samt om för- och nackdelar. De fick läsa in sig på varandras energikällor och sedan hölls en debatt där man skulle debattera för sin energikälla och kunna bemöta de andras motargument.

Arbetsområdet inleddes med en källkritisk övning. Jag hade valt ut några sidor som de fick titta på och diskutera sig fram till om det var en bra och trovärdig källa att använda sig av. Jag hade även satt ihop en liten länksamling till varje energikälla, så att eleverna hade något att utgå ifrån när de börja de söka information.

När de hade sammanställt informationen i Book Creator skulle de även lägga in bilder för att komplettera texten. De fick söka upp bilder på Google som är fria att använda och lägga in dem i boken. Hittade man inte någon bild som var godkänd att använda fick man rita en själv, som en av grupperna gör på bilden nedanför. De kom på att de kunde lägga ett papper på iPaden och rita av på det sättet.

Arbetsområdet resulterade i många fina böcker om energikällorna, en livlig debatt och många källkritiska ställningstaganden under informationssökningens gång. Här fick de verkligen träna förmågan att

använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
(Kursplanen för fysik, Lgr11)

Arbetsområdet fortsatte sedan med att de skulle göra en ritning till ett hus och göra ett medvetet val av energikälla till just det huset.

Språkbruk i Norden

För andra läsåret i rad har vi genomfört projektet Språkbruk i Norden i de båda sexorna. Vi valde att ändra lite inför denna omgång, då vi kände att förra läsårets omfång var allt för stort.

Så här ser den pedagogiska planeringen ut för arbetsområdet:

Eleven ska utveckla sin förmåga att:

-Formulera sig och kommunicera i tal och skrift

-Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

-Söka information från olika källor och värdera dessa

Delmål 
(centralt innehåll som vi kommer in på):

-Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter dem emellan. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

-Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

-Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

-Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.  Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar.

Redovisning/bedömning:

-Elevens förmåga att söka information från olika källor och granska den kritiskt

(digitalt prov)

-Elevens kännedom om minoritetsspråken, dialektala skillnader samt likheter och skillnader i de närliggande språken (endast godkänd/inte godkänd).

(digitalt prov)

-Elevens förmåga att skriva faktatexter där ord, bild och ljud samspelar.

(faktatext i www.wikispaces.com)

Vad vi ska göra:

 -Titta på film, lyssna på radioprogram och föreläsning om de nordiska språken, minoritetsspråken samt olika dialekter.

-Söka information från olika källor om de nordiska språken, dialekter  och minoritetsspråken.

-Skriva texter parvis i wikispaces om de nordiska språken, dialekter samt minoritetsspråken, lägger in bilder, ljud mm.

-Redovisa muntligt för klassen för att delge och inhämta kunskaper.

Vi kan även arbeta med:

-Intervjuer med personer som har en annan dialekt eller pratar ett annat närliggande språk.

Arbetsområdet inleddes med en lektion där eleverna fick jämföra olika sidor på internet. Alla sidor handlade om djurförsök. Dessa sidor studerades:

Djurförsök.info

Djurens rätt

Wikipedias sida om djurförsök

Djuförsök är tortyr och meningslös död - blogginlägg

Eleverna fick gå in på de olika sidorna och fundera på hur bra/dåliga dessa var som källa till ett arbete om djurförsök. Därefter diskuterade vi i helklass vad de kommit fram till i sina grupper. Den källa de ställde sig mest kritiska till var blogginlägget. Dels tyckte de att sidan hade för mycket reklam, och dels tyckte de att headern inte kändes speciellt seriös. Klasserna hade jobbat en hel del med argumenterande texter och kunde hitta sådana typer av formuleringar i texten. Det hade varit intressant att bara ta ut texten på papper, så att eleverna inte hade störts av all info som fanns runt omkring texten, för att se om de hade tolkat innehållet på samma sätt.

Arbete med tankekarta på iPaden och med Wikispaces på datorn

Efter den inledande källkritiska övningen var det dags att sätta igång och samla fakta. Eleverna samarbetade två och två (i några grupper var de tre) kring ett av följande områden: danska och färöiska, dialekter, isländska, minoritetsspråk - finska, samiska och meänkieli, minoritetsspråk - romani chib och jiddisch och norska. De fick söka information med hjälp av några utvalda sidor, men de fick även söka fritt på internet. Informationen samlade de i en tankekarta, som de gjorde i appen Popplet på iPad. Det var viktigt att de efterhand skrev upp var de hade hittat informationen, så att de kunde sammanställa en källförteckning sedan. Det som skulle finnas med i texten, förutom en källförteckning, var bland annat historia, språkliga kännetecken och en ordlista.

Redovisning

Innan de fick börja att sammanställa den information de hittat, skrev vi en gemensam faktatext i helklass, för att repetera hur man bäst bygger upp en faktatext och får med alla delar på ett bra sätt. Efter att de hade färdigställt faktatexten (skrivit, infogat bilder, eventuellt infogat you tube-klipp) på sin wikispacessida fick de redovisa för varandra. Under redovisningen uppmanades lyssnarna att anteckna under tiden, eftersom de även skulle få ett prov på detta. Inför provet kunde de även gå in och läsa på de andra elevernas wikis.

Provet genomfördes digitalt, med hjälp av Socrative. En del av provet var en fråga där de fick resonera kring olika källors tillförlitlighet. Frågan löd så här:
"Du ska göra ett skolarbete om djurförsök. Till ditt arbete har du hittat tre källor: NE, Wikipedia och ett blogginlägg. Beskriv hur du tänker kring dessa källors tillförlitlighet när du använder dem."

Så här svarade en av eleverna:

Prov med hjälp av Socrative

"Blogginlägget hade jag varit lite skeptisk till att ta fakta ifrån för att det kan vem som helst skriva på. 

Wikipedia kan också vem som helst skriva på, men jag tycker att Wikipedia känns säkrare. Men man måste vara källkritisk till alla källor. Det vill säga att man jämför olika källor för att se om de skrivit lika dant. 
Man kan även kolla när sidan uppdaterades senast. 

NE är en stängd sida. Det betyder att bara de som har skapad den hemsidan kan skriva på den. Det gör att jag känner mig lite säkrare runt den källan. De som skriver inläggen på NE vet vad de skriver om och är säkra på sin sak. Jag skulle ha litat mest på NE:s inlägg och minst på bloggen."

Ett annat svar lyder så här:

"Ifall man först hittar informationen på wikipedia är det bra att kolla med andra källor för att på wikipedia så kan vem som helst skriva fakta som kanske är fel, wikipedia är en öppen sida som vem som helst kan skriva på.

På Ne kan man vara rätt så säker på vad som står där för att då är forskare och utbildade människor som skriver fakta texter.

Den opålitligaste faktan kommer ifrån blogginlägg för att där är det mycket känslor och åsikter om vad just bloggskrivaren tycker, han/hon kanske har råkat ut för någonting och då skriver den att t.ex hörlurarna är jätte dåliga men det kan vara så att det bara var de hörlurarna som hade konstruktionsfel.

För att vara helt säker om fakta ska man kolla på flera olika källor innan man blir säker på faktan."

Sammanfattningsvis har eleverna visat att de har förstått vikten av att vara källkritisk och att de har fått möjlighet att praktisera detta under arbetets gång.

Repetition av vad vi gjort under arbetsområdet, inför utvärderingen

Efter att arbetsområdet avslutats genomförde vi även en utvärdering på sidan Polldaddy. Eleverna fick fundera kring följande frågor:

• Vad har varit bra med arbetsområdet?
• Vad kan göras bättre till nästa gång?
• Hur tycker du att det har gått att samarbeta?
• Vad tycker du om din egen insats?
• Tycker du att du har övat din källkritiska förmåga på ett bra sätt?
• Hur tyckte du att det var att göra provet på datorn?

Så här svarar eleverna på frågan om vad som har varit bra med arbetsområdet:

"Det har varit en rolig uppgift som man lärde sig mycket på, tiden var kanske lite kort för att kunna fixa allt så det blev en bra fakta text."

"Jag har lärt mig mycket om de nordiska språken. Det va kul att skriva texten på wikispaces. Det var kul att söka fakta och sedan skriva in det i popplet."

"Jag tycker att det var bra med att vi skrev på wikispaces för de hade ingen rättstavning eller rättning eller vad man ska säga och då får man träna på stavningen."

"Att söka sin egna fakta och sen skriva sin egna fakta text för att man lärde sig faktan på ett lätt och bra sätt (det satte sig i huvet snabbt)."

På frågan om vad som kunde göras bättre till nästa gång kom det fram önskemål om att få mer hjälp att hitta fler sidor på internet. Det är något vi var medvetna om redan förra omgången, att det är svårt att hitta fakta om nordiska språk som är lätt att ta till sig. De flesta sidor är för svåra.

På frågan om de tyckte att de hade fått öva på sin källkritiska förmåga på ett bra sätt svarade de så här:

"Ja, jag tycker att jag har koll över min källkritiska förmåga. Använder det här hemma också om jag ska leta upp något på internet. Brukar om jag ska söka upp något kanske kolla på tre fyra sidor utöver det."

"Jaa, det tycker jag verkligen! Det var hur bra som helst att vi gick igenom det här med källkritik eftersom att det var flera frågor som handlade om det på SO nationella!"

"Jag tycker att jag kunde ha varit lite mer källkritisk. Min grupp hade bara ca 5 källor och det tycker jag är lite för lite."

"Ja! Jag har inte tyckt att det varit så svårt med källkritik förut men jag blev bättre och lärde mig fem saker jag behövde kolla upp för att se om källan var säker eller inte."

Många av eleverna var lite oroliga innan när de fick reda på att provet skulle göras på datorn. Men efteråt var många positivt inställda till provtillfället. På frågan om hur de tyckte att det var att göra provet på datorn skrev de så här:

"Att göra provet på datorn var mycket mycket roligare än att skriva. Tycker verkligen att vi borde göra det oftare då det är mycket mera effektivt. Plus att det blir lite roligare för eleven en att skriva direkt på ett lösblad! Så verkligen tummen upp för ett digitalt prov!"

"Jag tycker det var roligare än att skriva för hand för att det är enklare på datorn och det är något nytt med att ha provet där."

"Det var inte bra. Jag är inte lika snabb på datorn som för hand men jag är rätt snabb. Ändå blev det jättesvårt att hinna. Jag kan inte se meningen med att ha det på datorn."

"Mycket bättre! Jag personligen som har en liten handstil och har ett hårt penngrepp tycker att det var kul! Det blev liksom roligare att göra provet efter som jag omedvetet sammankopplar dator med roliga saker."

Eleverna gick verkligen in för utvärderingen och den har gett oss flera nya tankar om hur detta arbetsområde kan utvecklas till nästa läsår.