På Hjulsbroskolan har vi har arbetat mycket med textsamtal sedan ett par år tillbaka. Det började med att jag hade en kurs i textsamtal för personalen på skolan, för att de skulle kunna göra det själva i klasserna. Men istället för att lärarna själva började jobba med det blev jag inbjuden att hålla i textsamtal i flera klasser.
Lärarna har bokat in återkommande textsamtal, i vissa klasser spridda över hela läsåret, i andra klasser har mer intensivt under en period. De allra flesta gångerna har jag haft med mig en kortare text som jag har läst högt. Några enstaka gånger har vi haft textsamtal på en hel bok som eleverna har läst i grupp eller som läraren har läst högt.
Till att börja med genomfördes textsamtalen på det sätt som Aidan Chamber skriver om i
Böcker inom oss. Förutom de fyra grundfrågorna: vad gillar du med texten? vad gillar du inte? finns det något du undrar över? kan du hitta några mönster i texten? så förbereder jag mig alltid med ett antal allmänna frågor och specialfrågor. I början behövdes nästan alltid dessa frågor för att hjälpa samtalet vidare, men ju mer vi har arbetat med textsamtal, desto mer frågor kommer från eleverna själva. Förutom Aidan Chambers så har jag lånat en del ifrån de frågor Judith Langer tycker att man kan ställa för att angripa en text. De frågorna kan man hitta här:
http://www.learner.org/workshops/conversations/lessonbuilder/sample.html
 |
| Diskussion i gruppen och arbete med läsloggen |
Efter att jag har läst texten högt har eleverna fått sitta i en mindre grupp (2-4 elever i varje) för att diskutera texten utifrån de fyra grundfrågorna. De har fått en läslogg att fylla i. De har inte behövt vara överens i gruppen, jag har uppmuntrat dem att skriva ner allt de kommer på. För vissa elever har detta moment varit väldigt viktigt, det har hjälpt dem att vara mer aktiva i textsamtalet, när de har fått diskutera texten med en kompis innan samtalet i helklass. Eleverna har fått stöd i sina tankar och tillsammans i gruppen har de hittat mönster och olika lösningar på saker de undrar över i texten. Diskussionen i gruppen har gjort att fler har blivit delaktiga i helklassamtalet. Allt som sägs under helklassamtalet antecknas på tavlan. Jag brukar börja med att alla grupper får säga vad det var i texten de gillade/ogillade, och efter det får de säga vad det var de undrade över i texten. Jag skriver ner alla frågor först, innan vi börjar diskutera dem. Många frågor hör ihop och jag kan då välja i vilken ände vi ska börja, om man tar det steg för steg får man med fler elever, och de får förståelse för texten efterhand. Allra sist pratar vi om mönster i texten, som ett sätt att knyta ihop samtalet.
Detta läsår har vi introducerat läsförståelsestrategierna som har utarbetats inför
En läsande klass, de så kallade "Läsfixarna": spågumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen. Först ut var de båda sexorna som fick testa dessa i samband med att de läste klassiker. Resultatet om man såg till läsförståelsen var mycket god, däremot var inte eleverna så förtjusta i de olika figurerna och de tyckte att användandet av dem hackade sönder läsningen för dem. Kanske är man lite för gammal när man går i sexan, att namnen på läsfixarna kan kännas lite larviga. Jag tänker att det kommer att lösa sig automatiskt i och med att man börjar introducera läsfixarna i de lägre stadierna. När man sedan kommer upp i sexan så behöver man kanske inte direkt nämna dem vid namn, de eleverna kommer att ha med sig strategierna ändå, utan att man behöver prata så mycket om dem.
I de båda fyrorna har vi arbetat intensivt med läsfixarna. De har gjort väldiga framsteg i sättet att prata om en text. Jag har märkt att det är helt andra elever som är delaktiga och som visar läsförståelse, när vi använder oss av läsfixarna, än vad det är när vi använder Aidan Chambers sätt att prata om en text. Därför tror jag att det bästa man kan göra är att växla lite i sättet man arbetar med textsamtal, då det verkar som om olika sätt passar olika elever bra.
 |
| Arbete med att reflektera kring texten på TodaysMeet |
I de nuvarande femmorna har det känts som om de har börjat tröttna lite på textsamtalsinslaget. Jag kände att jag var tvungen att testa något nytt i dessa klasser för att få upp intresset för samtalet igen. Vi provade att ha samtal med hjälp av
TodaysMeet. Jag läste en text och efter det gav jag en öppningsfråga till dem och de började skriva på sidan. Den stora vinsten med detta var att alla blev delaktiga, vilket hade varit ett problem tidigare, att bara vissa pratade. Vi läste en av texterna i Ingrid Olssons
Önska bort, önska nytt. Här nedan följer några av elevernas reflektioner på frågan "Hur ser det ut på stället de sitter på? (här skulle eleverna alltså vara konstnärer):
Det är ljus på bordet och tjejen tänker på sommaren när hon smakar på hallonsåsen.
Jag tänker att de sitter på ett kafé vid hamnen. Det ser lite ut som ett rött hus. De sitter vid ett bord bredvid uteserveringen.
Inomhus, i ett kafé som är ganska litet. Det är också mörkt men varmt. Disken är som i andra caféer med en glasruta med bakelser.
På frågan "Hur har tjejen det hemma? (här fick eleverna vara reportrar och läsa bortom raderna) funderade några elever så här:
Ja, jag tror att Fia vet hur tjejen har det hemma. Hon kanske inte vill vara vän med tjejen men hon är med henne för att vara snäll.
Jag tror inte tjejen har det så bra.Mamman mår kanske inte så bra och hon känner sig ensam. Pappan jobbar väldigt mycket.
Mamman svarar inte i telefonen för hon orkar inte hon ligger kanske i soffan och mår kanske inte så bra över att hon inte orkar svara.
Jag har varit lite skeptisk till att ha digitala textsamtal, jag har velat värna om "det riktiga" samtalet. Men efter att ha testat detta tycker jag att det är ett bra sätt att genomföra ett textsamtal på, som variation. Lärarna har varit väldigt nöjda också, då vi har kunnat skriva ut dokumentationen ifrån samtalet, och de har fått möjlighet att fördjupa sig i elevernas svar riktigt ordentligt. Och så har det varit intressant också av den anledningen att en del elever har slängt in frågor som andra elever har reflekterat kring, så det har utvecklats till ett riktigt samtal, trots att ingen har pratat. Jag har försökt att sammanfatta kontinuerligt under lektionens gång, för att få med alla elever på hur man kan tänka kring texten.
Eleverna i de båda femmorna har tyckt att textsamtal är väldigt roligt igen, mycket på grund av att de får använda iPad eller dator. Jag har märkt ett större engagemang i att verkligen fundera över texten och skriver utförliga reflektioner - lite för långa, då man endast har ett begränsat antal tecken på sig på sidan.
 |
| På tavlan kan man följa elevernas tankebanor kring texten |
Här är en lista på några av de texter jag har arbetat med som har lett till intressanta textsamtal:
Bilderböcker:
Den andra mamman av Viveca Sjögren
Anton och sorgens pil av Katrine Marie Guldager och Kirsten Raagaard
Snäll av Gro Dahle och Svein Nyhus
Kortare texter:
Dorotea Grans skolfoto av Petter Lidbeck (ingår i samlingen
Varning! Läskigt)
Mamman som gick in i väggen av Anna-Clara Tidholm (ingår i
Pappan som försvann)
Blink blink med stjärnan (första texten) av Ingrid Olsson
Önska bort, önska nytt (första texten) av Ingrid Olsson
Ensam av Petter Lidbeck (ingår i
BRIS-boken)
Synliga Sara, Osynliga Siri av Marie Nilsson-Lind (ingår i
BRIS-boken)
Ett halvt ark papper av August Strindberg
Ganska nära himlen av Kristina Lugn
Böcker:
Aldrig förlåt av Mårten Melin
Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius
Onkel Toms stuga av Harriet Beecher-Stowe
Anton, jag gillar dig av Peter Pohl
