Karla brottare och genrepedagogik

Med inspiration av projektet Mördarens apa som genomfördes i år 5 för ett par år sedan planerade jag och lärare i år 2 ett likande projekt med läsförståelse och genrepedagogik som centrala delar. Efter lite funderande bestämde vi oss för att utgå ifrån boken Karla Brottare av Anders Sparring.

 

Vi köpte in böcker så att alla elever fick var sin bok. Ibland läste lärarna högt ur boken, ibland fick eleverna parläsa. Till varje kapitel satte vi ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågorna kunde se ut ungefär så här (frågorna hör till kapitel 1):

 

Nya ord:

Knixa
Rörmokare
Ett litet kick
Packningar
Vattenlås
Grenrör
Vargtimmen
Lös i knäna
Storvuxen
Pickadoll
Handklovar
Nästippen

Frågor på raden:

- Hur gammal är Karla?
- Vilka personer består Karlas familj av?
- Vad jobbar Karlas pappa med?
- Vad är Karlas storebrors största intresse?

 

Frågor mellan raderna:

- Vad tror du Martin vill jobba med när han blir stor?
- Stanna upp på sidan 10 och fundera över vad som kommer hända mellan polisen och Karla. ”Det fanns liksom bara ett sätt att ta reda på det” – vad menas med det? Vad tror du kommer att hända?
- Vad vet vi om Karla? Beskriv henne till utseende och sätt.
- Vad vet vi om Karlas familj?

 

Frågor bortom raderna:

- Hur skulle du ha känt om Karla gick i din klass? Skulle du vara rädd för att bli nedbrottad? Eller skulle du tycka att det vore roligt?

Vi delade in boken i fyra delar och till varje del planerade vi en skrivuppgift. De fyra delarna behandlade följande texttyper: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text

 

Skrivuppgiften kopplad till kapitel 1-4 bestod i att eleverna skulle skriva en beskrivande text om sig själva, sin familj och sitt hem. I de kapitel eleverna just läst fick vi mycket information om Karla, hennes familj och hur det såg ut hemma hos henne.

 

Uppgiften till kapitel 5-8 var att skriva en faktatext om yrken. I boken figurerar flera olika yrken: rörmokare, fritidspedagog, servistris och polis. Eleverna fick i grupp intervjua olika personer på skolan om ett yrke de haft/har. Efter det fick de två och två skriva en faktatext om just det yrket. Det resulterade i faktatexter om skolbibliotekarie, servitris, lärare, speciallärare, föreståndare i skolköket, skolsköterska, fritidspedagog, och administratör. Texterna skrevs i PicCollage. Till kollaget infogades en bild som eleverna tagit själva på den intervjuade.

Arbetsgång till arbetet med intervjun

Faktatexten skrevs först i NE författa eller Skolstil

Och sedan infogades texten och bilden i PicCollage

Till kapitel 9-13 var uppgiften att skriva en instruerande text. Eleverna fick skriva recept. Uppgiften passade bra då Karla lagar varm choklad i det kapitel eleverna just läst.

Till den sista delen, kapitel 14-17, skulle eleverna skriva en återgivande text. Texten skulle handla om "min morgon" och för att ge eleverna ytterligare exempel på hur man kan skildra en morgon läste vi två andra texter och jämförde dessa med Karlas morgon så som den är beskriven i boken. De andra texterna vi läste var kapitel 1 i Monstret i natten av Mats Strandberg och kapitel 8 i Svartle av Håkon Övreås.

Eleverna gillade verkligen boken och den passade väldigt bra för det tänkta ändamålet.

Julboken, jullovsbingo och lite till om läsutmaningar på lov

Under jullovet erbjöds ettor och tvåor att delta i Julboken, ett läsprojekt som liknar Sommarboken, men kravet på antal lästa böcker är mindre. Två böcker ska man läsa under jullovet och presentera i ett häfte. Tidigare har häftet bestått av sidor där man kan fylla i information om bland annat antal sidor och vad boken handlar om, men i år bestod häftet av följande sidor:

 

Eleverna skulle förutspå vad den ena boken handlade om innan de börjat läsa sen, och också fundera lite på vad som skulle kunna tänkas hända med personerna efter att boken var slut. Till den andra boken skulle de fylla i ett venn-diagram och jämföra bokens huvudperson med sig själva.

Alla som lämnade in ett häfte fick välja en bok som belöning. Dessutom fick den klass i parallellen som tillsammans lämnat in flest häften ett diplom och glass. I år blev det klass 1A och 2B som kammade hem den vinsten. Här nedan skriver klasserna på sina egna bloggar om vinsten:

http://hjulsbros08ora.blogspot.se/2016/02/vart-diplom.html
http://hjulsbros08ora.blogspot.se/2016/02/vi-vann.html
http://www.hjulsbroskolans07or.blogspot.se/2016/02/hurra-hurra-vi-vann-julboken-liselott.html

Totalt var det 83 elever av 106 stycken som lämnade in ett häfte.

Övriga årskurser på skolan fick med sig ett jullovsbingo hem. Det gällde att läsa minst 10 minuter för att få kryssa en ruta. Om man fick någon hel bingorad och lämnade in lappen efter lovet var man med i en utlottning. Det lämnades in 59 stycken julbingolappar och bland dessa drog bokrådet en vinnare i varje klass. De elever som vann fick välja en bok ur Barnbokskatalogen.

Vi har haft den här typen av läsprojekt under sommar- och jullov i flera år men har inte gjort något under andra lov tidigare - förrän i höstas, då höstlovet förvandlades till läslovet. Alla elever och all personal fick med sig en lapp hem med uppmaning om att fylla i antal lästa sidor under lovet. Efter lovet räknade vi ihop antalet sidor och omvandlade dessa till kilometer. Vi gjorde det lätt för oss och räknade 1 sida = 1 kilometer. Tillsammans läste vi hela 44290 sidor och det tog oss följande rutt: Hjulsbroskolan – Moskva – Peking – Tokyo – Sydney – Los Angeles – New York – Kingston – Paris – Hjulsbroskolan.

Läslovet är en nationell satsning där bland annat Läsrörelsen är inkopplad. Här finns information om satsningen: http://läslov.se/

Textsamtal i tre delar

Svenskaundervisningen läsåret 2015/2016 i de tre femmorna började med fokus på textsamtal och läsförståelse. Vi hade lånat in många exemplar av Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius, så att alla elever i femman kunde få var sitt exemplar. Under de första veckorna av höstterminen läste eleverna högt i grupp och samtalade om sin läsning under tiden. Alla elever hade en läslogg med läsfixarna som de fyllde i under läsningen. Vid tre tillfällen kom jag in och ledde ett textsamtal i helklass på de sidor de hade läst till det tillfället. Vi valde att dela upp boken på följande sätt:

• Tillfälle 1 sidan 1-34
• Tillfälle 2 sidan 35-69
• Tillfälle 3 sidan 70-108

Vid varje samtal fick eleverna själva möjlighet att reflektera kring sin läsning utifrån den läslogg de fyllt i. Boken engagerade eleverna väldigt mycket och det ledde till intressanta textsamtal. Inför textsamtalen fick eleverna ta del av den bedömningsmatris för läsförståelse som vi använder här på skolan, så att de visste vad som krävdes av dem vid samtalet. Då vi hade delat upp läsningen på tre tillfällen gavs det möjlighet att samtala om texten på ett djupare plan, något som eleverna verkade uppskatta. Dock tyckte de att boken var så bra att de blev riktigt frustrerade då de inte fick läsa vidare med en gång...

Efter detta läsprojekt började lärarna i klasserna att läsa Mördarens apa, uppföljaren till Legenden om Sally Jones, högt för eleverna. Kopplat till läsningen arbetar klasserna med ungefär samma upplägg som femmorna gjorde förra året då vi arbetade med bloggen Våra möten med böcker. Hittills har eleverna skrivit sin självbiografi och nu är de igång med att arbeta med instruerande texter. Eleverna ska, precis som förra läsåret, konstruera egna recept vilka ska sättas ihop till en receptbok som kommer att säljas i samband med Hjulsbroskolans luciabasar.

(Kopplingen mellan recept och Mördarens apa är att det i boken finns många beskrivningar av vad Ana lagar och vad de äter för mat.)

Sommarboken

I år deltog 147 elever i Sommarboken. Alla elever som hade läst fem böcker under sommaren och lämnade in ett häfte efter sommarlovet fick välja en bok som belöning.

 

Den klass som lämnade in flest häften var klass 2A, de erövrade Sommarbokspokalen och blev dessutom bjudna på glass.



Julboken och jullovsbingo

Under jullovet erbjöds elever i år 1 och år 2 att delta i Julboken. Om man var med skulle man läsa två böcker under lovet och skriva om dem i ett häfte. Alla som lämnade in fick välja en bok som pris. För att ytterligare öka intresset för att vara med, tävlade de båda parallellerna mot varandra. Den klass som lämnade in flest häften fick även ett specialpris: ett diplom och glass till hela klassen. I år var det klass 1A och klass 2B som tog hem det priset.

I 1A lämnade hela klassen in ett häfte! De har därmed fått, lite inofficiellt, utmärkelsen "Hjulsbroskolans mest läsande klass". Det bästa med Julboken är ändå att lärarna i ettan i flera fall såg en tydlig förbättring i elevernas läsning efter jullovet. Det vanliga är annars att läsförmågan går tillbaka vid en längre ledighet.

Resterande årskurser fick chansen att vara med i Jullovsbingo. Om man lyckades få ihop en eller flera bingorader var man med i utlottningen av en bok. En vinnare i varje klass utsågs. Bokrådet fick dra vinnarna på vår senaste träff. Ett 70-tal bingobrickor lämnades in.

Här nedan finns några bilder från när 1A fick sina böcker och glasstrutar.

Tolerans - ett läsprojekt i förskoleklass del 3

Denna vecka har vi läst Tillsammans med Vilma och Loppan av Anneli Khayati och Mikael Sjömila.

Vi diskuterade boken utifrån följande frågor:

Hur tycker ni att Malla är?

• Lite dum
• Jättedum
• Hon ville bestämma
• Hon lät inte Vilma vara med
• Hon bestämde jämt att de skulle leka häst
• Hon bestämde alltid alla lekar
• Hon var elak
• Hon var otrevlig
• Hon verkar som en kung
• Världens orättvisaste människa
• Mallig
• En retsticka
• Som en kung som bestämmer allt

Är det bra att någon bestämmer jämt?

• Nej, alla ska få göra det
• Man ska göra något som alla vill
• Man kan leka en lek först, och sen en annan så att alla får vara med och bestämma
• Fröken kan bestämma

Hur ska man göra om någon vill bestämma jämt?

• Säga ifrån
• Säga till fröken

Om du hade varit sjuk länge, hur skulle du velat att det var när du kom tillbaka till skolan?

• Att man hade kvar sina kompisar
• Att det var precis som vanligt
• Det ska inte kännas som om man har varit borta
• Man kan leka alla tre då
• Man ska vara snäll mot den kompisen som har varit sjuk
• Man ska vara som man brukar vara mot den som har varit sjuk

Hur kommer det sig att Malla sa att Vilma nog inte kunde rida?

• Hon sa så för att hon ville bestämma
• För att hon ville vara dum
• Hon ville retas
• Hon hade inte sätt att Vilma kunde rida
• Hon sa så för att hon inte skulle vara med
• Hon litade inte på att hon kunde rida
• För att Vilma inte gillade att rida

Här var det få elever som kopplade det till att Vilma satt i rullstol. Om det nu berodde på det så hade eleverna lösning på det problemet. De sa att man kan rulla fram och låtsas att rullstolen är häst.

Vi pratade också om varför man sitter i rullstol, då det var en fråga som kom upp under diskussionen. Elevernas förslag var att det berodde på att man var gammal eller för att man hade skadat sina ben.

Det här är en bok som väcker många frågor och tankar och som engagerade eleverna väldigt mycket.

Tolerans - ett läsprojekt i förskoleklass

I måndag startade vi arbetsområdet Tolerans i förskoleklasserna. Under några veckor kommer vi att läsa böcker som behandlar ämnet på ett eller annat sätt, och diskutera innebörden av det rätt så svåra ordet. Förhoppningsvis kommer klasserna efter dessa veckor ha full koll på hur man är om man är tolerant.

Denna vecka har vi läst Grodan och främlingen av Max Velthuijs. Innan läsningen diskuterade vi ordet främling, vad är en främling? Grupperna var eniga om att det var någon man inte känner. En grupp var inne på att det kunde vara någon som ville en illa, och att man inte skulle följa med en främling någonstans.

Efter läsningen diskuterade vi följande frågor:

Hur är grisen som person? Här svarade eleverna så här:

• inte så snäll
• inte så schysst, råttan kanske inte ville bli vän när han inte var schysst
• dum
• sa elaka saker, retades

Hur är råttan som person? Eleverna tyckte att han var:

• hjälpsam, inte smutsig, rolig
• snäll
• tolerant
• struntade i vad grisen sa

Hur skulle ni göra om det kom en ny elev - en främling - till er klass?

• skulle göra så att man blev vänner
• säga, hej, vad heter du?
• vara trevlig
• vara schysst
• vara snäll, visa hen runt
• säga ja om hen vill leka med en

Varför tyckte grisen så illa om råttan? Denna fråga var lite svår att svara på, men en elev resonerade så här:

• hon visste inte hur man hälsar, eller hur man tar hand om gäster

Kan man lära sig något av den här boken?

• man ska göra snälla saker
• om man är schysst, då kanske den andra kompisen också är schysst
• snäll

En mycket viktig bok som de flesta av eleverna hade hört någon gång, men som de ändå lyssnade mycket intresserat till.

Deckare - ett läs- och skrivprojekt i klass 3A

 

 

Under höstterminen har läraren i 3A och jag samarbetat kring ett läs- och skrivprojekt med deckartema. De förmågor eleverna har tränat under arbetsområdets gång är dessa:

 

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

 

Utifrån genrepedagogikens fyra faser, vilka är följande

 

1. bygga upp

2. modellera, dekonstruera,  laborera

3. gemensamt textkonstruera

4. självständigt textkonstruera narrativa texter

 

arbetade vi med detta under arbetsområdet:

• Uppstart: samla information om vad barnen vet om deckare och deckarkaraktärer.
• Läsa en Kalle Skavank-bok av Petrus Dahlin + en alternativ text i läsgrupper och ha boksamtal utifrån givna frågor i direkt anslutning till läsningen varje vecka.
• Sammanfatta och samla till en ordbank med deckarord och karaktärsdrag varje vecka.
• Samtala om typiska deckardrag.
• Laborera med titelförslag, lucktexter och isärklippta noveller.
• Skriva en egen deckare.
• Ge varandra kamratrespons på deckarna.
• Renskriva deckarna i appen BookCreator på iPad.
• Infoga bilder till deckaren.

Här spånar vi fram titlar på deckare som inte är skrivna ännu.

 

Bedömningen gjordes utifrån följande punkter:

 

• Skribentens checklista (självbedömning)
• Kamratrespons (kamratbedömning)
• Lärar/bibliotekariebedömning utifrån given mall (inledning, innehåll, berättarperspektiv, tempus, skrivregler) 

Projektet inleddes med att eleverna fick läsa en Kalle Skavank-deckare i grupp, och samtala om sin läsning både i gruppen och i helklass. Böckerna följer ett visst mönster som gör att det går att samtala om en titel i en större grupp, trots att alla inte läst boken. Det vi ville att eleverna skulle fokusera på var att urskilja deckargenrens struktur och i diskussion med andra grupper var det lätt att se de gemensamma dragen. Som komplement till boken fick de även läsa Bullmysteriet av Martin Widmark, som ingår i antologin Stora högläsningsboken. De fick dokumentera sin läsning i en "deckarbok", en skrivbok där de skrev ned de saker vi diskuterade, för att ha allt samlat.

 

Efter läsperioden var det dags för eleverna att själva börja skriva en deckare. Vi arbetade utifrån Lärarhandledning till Diamantmysteriet av Martin Widmark. Där ska man utifrån en given mall skriva en deckare i fem kapitel.

 

Instruktion till första kapitlet.

• Kapitel 1: Här ska detektiverna och deckarkontoret beskrivas. Innan eleverna börjar skriva har de gjort mycket förarbete. Tex. har de ritat en karta över staden där deckaren ska utspelas, de har bestämt vilka personer som ska vara med i boken, och de har bestämt vem den skyldige är.

 

• Kapitel 2: Här ska detektiverna få sitt uppdrag och de första villospåren ska läggas ut.

 

• Kapitel 3: Här ska brottsplatsen presenteras och alla i persongalleriet (förutom deckarna) ska misstänkliggöras.

• Kapitel 4: Här ska spaningsarbetet beskrivas, detektiverna ska börja förstå hur det hänger ihop. I den här kapitlet ska äkta och falska ledtrådar läggas ut.

• Kapitel 5: Här ska lösningen på historien presenteras. Det är viktigt att författaren försöker att dra ut på avslöjandet in i det sista. I det här kapitlet repeteras mycket av bokens innehåll, för att läsaren bit för bit ska förstå vem den skyldige är. 

 

Inför varje kapitel läste vi ett eller flera utdrag ur deckare för att eleverna skulle se hur andra författare har gjort samt för få inspiration till sitt eget skrivande.

 

Skrivande skedde löpande i Book Creator, en app som eleverna var vana vid att arbeta i. Tyvärr hände det ett flertal gånger att text försvann från boken. En lärdom av detta är att det är bättre att skriva texten i en annan app först, tex. Anteckningar eller Pages, och infoga den i Book Creator när hela deckaren är färdigskriven. De fick även rita egna bilder till böckerna och fotografera av dem för att sedan infoga dem i Book Creator.

 

Eleverna gick in i skrivandet med stor lust, och arbetet resulterade i en mängd välskrivna deckare. Alla deckare finns nu att läsa på SkolArena.



Mördarens apa

Under höstterminen arbetar de båda femmorna med olika sorters skrivprojekt utifrån boken Mördarens apa av Jakob Wegelius. Klasserna läste Legenden om Sally Jones av samme författare i våras, och blev väldigt sugna på att läsa fortsättningen när de fick höra talas om att en sådan var på väg. Jenny, deras lärare i svenska, läser boken högt och har löpande textsamtal kring innehållet.

Det första området eleverna har arbetat med går under namnet En självbiografi. Vi har läst utdrag ur självbiografier och eleverna har fått författa egna. Den egna självbiografin har de haft som underlag då de har spelat in ett radioprogram. Våra radioprogram går under namnet Höstpratarna. 

Allt arbete med boken och det egna skrivandet dokumenteras i bloggen Våra möten med böcker.

Klassiker i en modern tid

Under höstterminen har de båda sexorna jobbat med en projekt som vi kallar för Klassiker i en modern tid.

Den pedagogiska planeringen för projektet ser ut så här:

Eleven ska utveckla sin förmåga att:

• Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
• Söka information från olika källor och värdera dessa

Delmål (centralt innehåll som vi kommer in på):
Läsa och skriva:

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

 Berättande texter och sakprosatexter:

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik,sagor och myter som belyser människans identitets-och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn –och ungdomsförfattare och deras verk.

Informationssökning och källkritik:

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

 Redovisning/bedömning:

• Textsamtal
• Digitalt collage

Vad vi ska göra:

• Diskutera vad som kännetecknar en klassiker
• Öva på att analysera en text med hjälp av läsförståelsestrategier (ett utdrag ur En världsomsegling under havet av Jules Verne)
• Läsa och analysera förenklade klassiker (av Maj Bylock) i grupper
• Söka information om författare i olika medier och källor på ett källkritiskt sätt
• Göra en digital presentation av en författare i Glogster
• Redovisa om författaren för de andra i klassen

Projektet introducerades med att eleverna fick titta på ett antal filmklipp från filmatiseringar av olika klassiker. De fick gissa vad den gemensamma nämnaren var, och därefter diskutera vad som kännetecknar en klassiker. De fick reflektera över vilka av de böcker som läses idag som kommer att räknas som klassiker i framtiden.

Eleverna fick läsa en av följande klassiker i grupper om fyra: Ringaren i Notre-Dame av Victor Hugo, Den flygande holländaren av Fredrick Marryat, Gullivers resor av Jonathan Swift, Skriet från vildmarken av Jack London, Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne och Robinson Crusoe av Daniel Defoe. Alla berarbetade av Maj Bylock. För att kunna bearbeta texten under läsningen ville vi att eleverna skulle arbeta med läsförståelsestrategierna som har utarbetats av En läsande klass. Fem olika karaktärer ska hjälpa till innan, under och efter läsningen. Det är spågumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen. För att eleverna skulle få träna på det här sättet att samtala kring en text hade vi ett textsamtal i helklass, då vi diskuterade ett utdrag ur En väldsomsegling under havet. När de sedan började läsa sin bok i gruppen fick de stanna upp med jämna mellanrum och skriva ner sina tankar kring texten utifrån läsförståelsestrategierna. Vi utvärderingen av projektet kom det fram att de tyckte att det hackade upp läsningen för mycket, men vi såg också att de hade förstått boken på ett djupare plan än vad de föregående sexorna hade gjort.

Här kan man läsa mer om läsförståelsestrategierna: http://enlasandeklass.se/ 

(de olika figurerna ligger ute i högerkanten, klicka på dem så får du mer information om hur de används vid läsningen). Efter avslutad läsning möttes grupperna som hade läst samma bok ifrån de två klasserna för att diskutera boken med varandra. De fick förbereda sig inför textsamtalet genom att ta med sig något från boken som de ville diskutera ytterligare (tex. om det var något de inte förstod eller som var oklart) och välja ut en scen ur boken som de fastnade lite extra för  och berätta om vilka bilder och tankar den scenen framkallade hos dem.

Arbete med collagen

I samband med projektet skulle de också söka fakta om sin författare och presentera denna i ett digitalt collage. En lektion gick åt till att visa olika sidor som är bra att söka fakta om författare på, samta diskutera hur man kan göra när man hittar fakta på internet för att avgöra om sidan verkar trovärdig. Vi gick också igenom hur man kan hitta bilder på internet som man får använda fritt till sina skolarbeten. De digitala collagen gjordes på Glogster, http://edu.glogster.com/.

Här är två av de collage som gjordes:

Repetition av vad vi gjort under arbetsområdet inför utvärderingen

Vår padletsida som eleverna gjorde utvärderingen på

Eleverna fick redovisa sina collage för varandra och berätta om boken och författaren. Sist gjordes en utvärdering av projektet. Utvärderingen gjordes på Padlet. Alla elever satt vid var sin dator och fick skriva en sak de tyckte var rolig med arbetsområdet, och en sak de tyckte kunde göras bättre. Lite kort kan man säga att de uppskattade att läsa en bok som de annars inte hade valt själva, och att det var roligt att göra collage i Glogster, men att läsförståelsestrategierna hackade sönder läsningen. Till nästa års sexor får vi fundera på hur vi kan använda strategierna för att de inte ska förstöra läsningen - för vi har ju sett att de har gjort något väligt bra för elevernas läsförståelse.

Klass 2A läste flest böcker under sommarlovet!

Förra veckan fick klass 2A motta en pokal för att de var den klass på Hjulsbroskolan som läste flest böcker under sommarlovet. Samma klass vann också tävlingen Julboken, ett läsprojekt som gick ut på att man skulle läsa två böcker under jullovet. Man tävlade mot parallellklassen om vilken klass som läste flest böcker.

163 elever deltog i sommarboken!

Nu har sista inlämningsdag för sommarbokshäftet passerat, och de böcker som deltagande elever har valt som pris har börjat delas ut. Totalt deltog 163 stycken elever.

Nytt för i år är vandringspokalen som delas ut till den klass som läst flest böcker tillsammans. Då räknas alla böcker som eleverna läst (även om man inte kom upp i fem böcker under sommarlovet). Vilken klass som kammar hem pokalen avslöjas snart...

Totalt har 380 elever läst runt 1000 böcker tillsammans under sommarlovet.

Bokpratande elever

Som en avslutning på bokjuryprojektet, förutom att deltagande klasser fick glass, så bokpratade alla elever i fyran för elever i trean. De fick välja en bok var att presentera. Vi delade upp klasserna i mindre grupper för att det skulle bli lagom många boktips att ta del av. Treorna lyssnade intresserat när fyrorna presenterade sina böcker med stor inlevelse. Det här är ett område vi kommer att arbeta vidare med och utveckla till nästa år. Här ovan till höger ser du en bild från den gruppen som höll sina presentationer i biblioteket.

Sommarboken

Snart är det dags att låna böcker till sommarboken. Mer information om hur du går till väga om du vill vara med i läsprojektet kommer snart, tills dess kan du titta på filmen nedan.

Julboken

Elever i år 1 och år 2 har fått erbjudande att vara med i "Julboken". Det går till på samma sätt som med Sommarboken, att man ska läsa ett antal böcker under lovet. Om man vill vara med i Julboken ska man läsa två böcker. Läser man två böcker får man en bok när man kommer tillbaka efter jullovet, som en slags försenad julklapp. Mellan klasserna är det också en slags tävling, mest på skoj, och den klass där flest elever lämnar in sitt häfte, får något slags pris. Bara för att få så många som möjligt att vara med!

Sommarboksprojektet avslutat...

för denna gång. I år var det totalt 110 elever som läste 5 böcker under sommarlovet.

Full fart i biblioteket trots stundande sommarlov!

Nu håller alla klasser på för fullt och lånar böcker till sommarlovet. Om man läser 5 böcker under sommaren kan man vara med i läsprojektet Sommarboken. För varje bok man läser ska man fylla i titel, författare, vad boken handlar om med mera, i ett häfte som man kan hämta i biblioteket. Om man har läst alla fem böckerna och fyllt i alla sidor i häftet så får man välja en bok som pris när man kommer tillbaks från sommarlovet. Man behöver inte låna alla böckerna på skolbiblioteket, man kan ta böcker som man har hemma eller låna böcker på ett annat bibliotek.

Idag var tre halvklasser inne i biblioteket samtidigt och lånade. Alla lånade ungefär fem böcker var. Då var det trångt och lite stressigt...