Prov i källkritik

För att bedöma elevernas källkritiska förmåga testar vi dem ibland med ett prov. Provet föregås alltid med praktiska övningar och arbete med källkritik, så att eleverna har tillfälle att öva innan de bedöms.

Nyligen testades eleverna i år 5 i samband med en historialektion. Det var ett oförberett prov som hade föregåtts av en lektion i källkritik samma vecka. Innehållet i den förberedande lektionen var följande:

• Genomgång muntliga/skriftliga/materiella källor
• Praktisk övning hämtad från boken Sökrummet
• Genomgång primär/sekundärkällor
• Praktisk övning hämtad från boken Källkritik med källspanarna
• Praktik övning där eleverna fick titta på olika källor och värdera dessa utifrån de källkritiska frågorna.
• Genomgång av de olika källorna, skriva resonemang tillsammans.

De källor eleverna fick värdera var följande:

Källa 1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmarunionen

Källa 2: http://upptacksverigeshistoria.se/om-kalmarunionen-del-1/

Källa 3: http://detnordiskekjokken.bloggplatsen.se/2013/07/23/10041245-nordiska-kandisar-i-medeltiden/

Källa 4: Utdrag ur en lärobok i historia

Eleverna fick använda sina lärplattor för att undersöka källorna.

Eftersom vi hade bestämt att de skulle få ett oförberett prov som liknade den praktiska övningen där de fick titta på olika källor så la vi stor vikt vid att formulera källkritiskt gångbara resonemang kring källorna. Vi gjorde detta gemensamt i klassen och vi klargjorde skillnaden mellan ett enkelt, utvecklat och välutvecklat resonemang.

Vid provtillfället såg uppgiften ut så här:

Du ska göra ett arbete om den heliga Birgitta och har hittat tre källor som alla berättar om henne:

• en wikipediaartikel
• heliga Birgittas dagbok
• en lärobok i historia från 1985

Resonera kring dessa källors användbarhet. Använd dig av de källkritiska frågorna och ta med både fördelar och nackdelar. Kom ihåg att ställa frågorna vem? varför? hur? när? till källorna!

Eleverna enbart tänka sig källorna, inte titta på dem på lärplattorna eller i fysiskt exemplar. Detta upplevdes som lite krångligt, men då de hade fått resonera kring liknande källor vid övningstillfället ansåg vi att de skulle kunna resonera kring dessa tänkta källor också.

Förra läsåret fick eleverna göra en likande bedömningsuppgift, fast då inom ämnet geografi. Jag har tittat på resultaten från det tillfället och jämfört dessa med resultatet från denna uppgift och sett en klar förbättring då alla blev godkända vid detta tillfälle. Vid det förra bedömningstillfället var det några som blev underkända. Om man tittar på kunskapskraven för år 6 så har andelen E har minskat rejäl, och andelen C är fler. Ett resultat eleverna inte hade uppnått ifall de inte hade fått kontinuerlig undervisning i källkritik.

Person- och miljöbeskrivningar utifrån klassiker

Tillsammans med de tre lärarna i svenska år 6 planerade jag ett arbetsområde som skulle låta eleverna öva på att skriva person- och miljöbeskrivningar. Då vi tidigare arbetat mycket med klassiker, de bearbetade versionerna av Maj Bylock, och visste att det var lätt att låna in flera exemplar av dessa, valde vi att utgå ifrån dessa klassiker och arbeta med eget skrivande utifrån dem.

Vi lånade in exemplar av Skriet från vildmarken av Jack London, Den flygande holländaren av Frederick Marryat, Ringaren i Notre Dame av Victor Hugo, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe och Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne. Eftersom böckerna är bearbetade och förkortade så blir beskrivningarna av karaktärer och platser rätt så kortfattade. Att låta eleverna utgå från den information de får i boken och fantisera vidare kring personer och miljöer kändes som ett bra upplägg.

Eleverna fick läsa i grupper om tre-fyra. Vi delade upp läsningen på fem veckor. Den första veckan skulle eleverna läsa tre-fyra kapitel och efter läsningen skulle de utifrån ett utdrag ur det de just läst göra följande uppgift:

- Vilka prepositioner hittar du?
- Vilka prepostionsfraser hittar du? Skriv av hela meningen och markera prepostionsfrasen.
- Vilka adverb hittar du? Skriv av hela meningen.
- Sammanfatta kapitlet du just läst kortfattat.

Under vecka två och tre skulle eleverna arbeta med personbeskrivningar (gestaltningar). Dessa lektioner höll Frida, som var trainee på skolbiblioteket under tio veckor i höstas, i. Hon läste exempel på olika typer av personbeskrivningar. Hon tipsade eleverna om att de skulle använda lika mycket verb som adjektiv. Uppgiften till eleverna var följande:

1. Läs 3 kapitel i boken
2. Välj ut en karaktär i boken
3. Skriv ner vad ni fått veta om karaktären i en punktlista
4. Skriv en egen text om den karaktären som gestaltar personligheten
Fortsätt på meningen:
”Jag gick in i rummet, där stod…”

De som ville fick läsa sina beskrivningar högt för resten av klassen.

Vecka fyra och fem var det dags för eleverna att arbeta med miljöbeskrivningar. Jag började med att läsa ett utdrag ur Ronja Rövardotter, avsnittet när Ronja går ut i skogen för första gången. Med det avsnittet som inspiration fick eleverna följande uppgift:

- Välj ut en miljö ur boken
- Bestäm vem som ska vistas i miljön (ska vara en person ur boken)
- Fundera över om personen hemmastadd i miljön? Eller är miljön ny för hen?
- Använd alla sinnen för att beskriva miljön – syn, hörsel, lukt, känsel, smak
- Beskriv hur personen interagerar med miljön

Om eleverna hade svårt att komma igång rekommenderade jag dem att spalta upp följande på ett papper:

ser        hör       luktar      känner

Under varje ord fick de skriva ord som de kom att tänka på när de tänkte på miljön. Under känner kunde de skriva både sådant som de kände fysiskt och psykiskt.

Det producerades många intressanta miljöbeskrivningar under dessa två lektioner!

Höstpratarna

Höstpratarna är ett projekt som vi arbetat med tidigare här på skolan. Då var arbetet tätt knutet till arbetet med Mördarens apa, som vi arbetade med under en lägre period och kopplade olika textgenrer till. En del bestod i att eleverna skulle skriva en självbiografi, då man kan läsa Mördarens apa som Sally Jones självbiografi. Självbiografin spelades sedan in i GarageBand och publicerades på en blogg.

Detta läsår har vi upprepat arbetet, dock har vi inte läst Mördarens apa högt. Eleverna fick en introduktion till arbetet genom att jag kom och läste högt ur en självbiografi för dem, utan att berätta vad det var för bok eller typ av text. Vi lyssnade sedan på några korta avsnitt ur Höstpratarna 2014. När eleverna fick veta att de skulle spela in liknande program blev reaktionerna lite blandade, precis som förra omgången. Då som nu var det ett ganska stort motstånd till uppgiften innan, men efteråt dominerade känslan av stolthet över att ha gjort något bra, något som många ville lyssna på.

Efter introduktionen fick eleverna börja fundera på fem livshändelser som de skulle skriva om i sin biografi. Utifrån dessa skrev de sedan sin biografi. När skrivandet började lida mot sitt slut kom jag och introducerade nästa del av arbetsområdet. Vid ett lektionstillfälle lyssnade vi på två olika sommarpratarprogram och funderade över sommarpratarnas framställning - vad var bra och vad skulle kunna ha gjorts bättre? Efter det arrangerade jag en "pratkör". Eleverna fick samma text framför sig som de skulle läsa högt. På tavlan hade jag orden som syns på bilden nedan:

Under tiden som eleverna läste pekade jag på ett eller två ord och de skulle anpassa sin röst efter det/de orden. Eleverna fick sedan träna vidare på att läsa sin självbiografi utifrån den känsla de ville förmedla.

När de kände sig väl förberedda var det dags för dem att spela in sin biografi. Vi använde appen GarageBand för inspelningen och de färdiga programmen publicerades på klassernas respektive bloggar. Här kan man hitta alla programmen:

Klass 5A:s höstprat

Klass 5B:s höstprat

Faktatexter om insekter

Eleverna i år 3 arbetade under ett antal veckor i höstas med insekter. De fick välja att skriva om någon av följande insekter: mygga, nyckelpiga och myra.

Fokus denna gång var inte att hitta egna källor, de fick istället använda sig av ett antal faktaböcker som läraren i förväg plockat fram. Däremot var det viktigt att de jämförde informationen i de olika källorna. De använde sig av en tankekarta för att skriva ner den fakta de fått fram ur källorna.

Faktan skulle presentera i Keynote. Eftersom detta var en app som eleverna tidigare inte arbetat i hade jag genomgång i hur man använder appen samt repeterade hur man hittar bilder som är tillåtna att använda.

Eleverna fick göra en presentation med cirka fem-sex bilder. Följande rubriker skulle finnas med: klassificering, utseende, förekomst, föda, förökning och övrigt. Till sist skulle en källförteckning infogas.

När bildspelet var färdigt fick eleverna redovisa om sin insekt inför halvklass. De hade förberett sin presentation väl och gjorde väldigt bra muntliga framföranden!

  

Karla brottare och genrepedagogik

Med inspiration av projektet Mördarens apa som genomfördes i år 5 för ett par år sedan planerade jag och lärare i år 2 ett likande projekt med läsförståelse och genrepedagogik som centrala delar. Efter lite funderande bestämde vi oss för att utgå ifrån boken Karla Brottare av Anders Sparring.

 

Vi köpte in böcker så att alla elever fick var sin bok. Ibland läste lärarna högt ur boken, ibland fick eleverna parläsa. Till varje kapitel satte vi ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågorna kunde se ut ungefär så här (frågorna hör till kapitel 1):

 

Nya ord:

Knixa
Rörmokare
Ett litet kick
Packningar
Vattenlås
Grenrör
Vargtimmen
Lös i knäna
Storvuxen
Pickadoll
Handklovar
Nästippen

Frågor på raden:

- Hur gammal är Karla?
- Vilka personer består Karlas familj av?
- Vad jobbar Karlas pappa med?
- Vad är Karlas storebrors största intresse?

 

Frågor mellan raderna:

- Vad tror du Martin vill jobba med när han blir stor?
- Stanna upp på sidan 10 och fundera över vad som kommer hända mellan polisen och Karla. ”Det fanns liksom bara ett sätt att ta reda på det” – vad menas med det? Vad tror du kommer att hända?
- Vad vet vi om Karla? Beskriv henne till utseende och sätt.
- Vad vet vi om Karlas familj?

 

Frågor bortom raderna:

- Hur skulle du ha känt om Karla gick i din klass? Skulle du vara rädd för att bli nedbrottad? Eller skulle du tycka att det vore roligt?

Vi delade in boken i fyra delar och till varje del planerade vi en skrivuppgift. De fyra delarna behandlade följande texttyper: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text

 

Skrivuppgiften kopplad till kapitel 1-4 bestod i att eleverna skulle skriva en beskrivande text om sig själva, sin familj och sitt hem. I de kapitel eleverna just läst fick vi mycket information om Karla, hennes familj och hur det såg ut hemma hos henne.

 

Uppgiften till kapitel 5-8 var att skriva en faktatext om yrken. I boken figurerar flera olika yrken: rörmokare, fritidspedagog, servistris och polis. Eleverna fick i grupp intervjua olika personer på skolan om ett yrke de haft/har. Efter det fick de två och två skriva en faktatext om just det yrket. Det resulterade i faktatexter om skolbibliotekarie, servitris, lärare, speciallärare, föreståndare i skolköket, skolsköterska, fritidspedagog, och administratör. Texterna skrevs i PicCollage. Till kollaget infogades en bild som eleverna tagit själva på den intervjuade.

Arbetsgång till arbetet med intervjun

Faktatexten skrevs först i NE författa eller Skolstil

Och sedan infogades texten och bilden i PicCollage

Till kapitel 9-13 var uppgiften att skriva en instruerande text. Eleverna fick skriva recept. Uppgiften passade bra då Karla lagar varm choklad i det kapitel eleverna just läst.

Till den sista delen, kapitel 14-17, skulle eleverna skriva en återgivande text. Texten skulle handla om "min morgon" och för att ge eleverna ytterligare exempel på hur man kan skildra en morgon läste vi två andra texter och jämförde dessa med Karlas morgon så som den är beskriven i boken. De andra texterna vi läste var kapitel 1 i Monstret i natten av Mats Strandberg och kapitel 8 i Svartle av Håkon Övreås.

Eleverna gillade verkligen boken och den passade väldigt bra för det tänkta ändamålet.

Sarah Sheppard besökte tvåorna

Sarah Sheppard skulle ha kommit till oss redan förra läsåret, när eleverna gick i ettan, men då hon fick förhinder blev besöket framskjutet. Eleverna hade förberett besöket noga genom att läsa hennes böcker och också genom att skriva egna faktatexter om rådjur.

Utifrån en tankekarta fick de sammanställa den fakta de hittade i de källor de jämförde. Minst två källor skulle användas. Den ena källan var Sarahs bok Rut och Rocky rådjur. I par skrev de sedan en faktatext i NE berätta. Till texten skulle en bild infogas. Eleverna fick en repetition i hur man hittar bilder som man får använda. Till sist skrev eleverna en källförteckning.

När Sarah kom började hon att berätta om sig själv, att hon är författare och illustratör och att hon skriver faktaböcker. Hon skriver om sådant som hon själv tycker är kul. Eftersom hon inte går i skolan längre får hon ju inte lära sig några nya saker och då är det bra att skriva om sådant som hon vill lära sig mer om.

Eleverna hade en massa frågor som hon svarade på. Vi fick bland annat veta att hon har skrivit tretton böcker och att hon ibland illustrerar andras böcker. Hon ville bli veterinär när hon var liten. Hon började sin författarbana genom att skriva en bok om dinosaurier eftersom hon kunde så mycket om ämnet, sedan dess har hon fortsatt att rita och skriva eftersom hon tyckte att det var så roligt.

 

Sarah visade eleverna hur man ritar hajar och så visade hon en äkta fossil från en spinosaurus!

Empatiprojekt

Från stadsbiblioteket kan man låna böcker som ingår i Empatiprojektet och använda dessa till gruppläsning. Vi lånade in ett antal böcker till de tre klasserna i år 5 för att eleverna skulle läsa dessa under vårterminen. Titlarna som lånades in var:

Äventyrveckan av Sofia Nordin
Svarta kängor med gul söm av Mårten Melin
Den osynliga flickan av Deborah Ellis
Bästa kompis av Kalle Güettler
Mördare av Torsten Bengtsson
Den tatuerade mamman av Jaqueline Wilson
Svikarboken av Lin Hallberg
Kompisboken av Lin Hallberg
Det finns inga skridskor i öknen av Mats Berggren


Läsningen delades in i tre perioder och en bok lästes i grupper om fyra varje period. Första perioden arbetade vi med litteraturcirklar. Tillsammans med bibliotekspedagogen och litteraturpedagogen på skolan var jag förra våren på studiebesök på Gunnesboskolan i Lund för att vi skulle lära oss hur arbetet med litteraturcirklar går till. Här kan man läsa mer om hur de arbetar med modellen på skolan:
http://www.lund.se/Grundskolor/Grundskola-Gunnesbo/LaraLara---Portfolio/Larandemodeller/Litteraturcirklar/

Vi valde ut sex roller som eleverna skulle turas om att vara vid varje samtal: diskussionsledare, sammanfattare, sammankopplare, ordletare, personbeskrivare och miljöbeskrivare. Eleverna förberedde sig inför varje samtal genom att fokusera på sin uppgift. Till varje samtal hade alla elever även i uppgift att vara ordletare och miljöbeskrivare. Till sin hjälp hade de var sitt häfte där de kunde skriva ner sina reflektioner och där det fanns information om vad rollerna innebar. I häftet fanns dessa stödbilder:

Eleverna hade ett samtal i veckan om boken och läsning samt förberedelse skulle ske hemma. Elevernas dokumenterade sina samtal på en blogg, http://hjulsbroskolan04.se/

Den andra periodens upplägg såg ut enligt följande:

Vecka 1:

Uppgiften denna vecka är att beskriva protagonisten. Ni har förberett er genom att svara på följande frågor:

• Namn och ålder.
• Utseende – hur ser personen ut och vad använder den för kläder?
• Personlighet – hur är personen? Snäll, rolig, sur, blyg, påhittig etc.?
• Egenskaper – vad är personen bra på och vad är personen dålig på? Vad har personen för starka sidor och vad har den för svaga?
• Vad har personen för familj, vänner, umgängeskrets?
• Hur tror ni personen uppfattas av andra?
• Hur tror ni personen känner sig? Beskriv personens känslor och hur ni tror att den mår.

Vecka 2:

Uppgiften denna vecka är att beskriva antagonisten. Ni har förberett er genom att svara på följande frågor:

• Namn och ålder.
• Utseende – hur ser personen ut och vad använder den för kläder?
• Personlighet – hur är personen? Snäll, rolig, sur, blyg, påhittig etc.?
• Egenskaper – vad är personen bra på och vad är personen dålig på? Vad har personen för starka sidor och vad har den för svaga?
• Vad har personen för familj, vänner, umgängeskrets?
• Hur tror ni personen uppfattas av andra?
• Hur tror ni personen känner sig? Beskriv personens känslor och hur ni tror att den mår.

Vecka 3:

Denna vecka ska ni beskriva problemet i boken ni läser. Diskutera följande frågor och dokumentera er diskussion här på bloggen:

• Beskriv problemet, vad är det som händer. Hur uppstår problemet?
• Vem eller vilka utsätts för problemet?
• Vem, vilka eller vad skapar problemet?
• Vad blir konsekvenserna för de som blir utsatta av problemet? Hur blir de lidande?
• Hur skulle ni hantera problemet? Vad skulle ni göra för att det skulle hindras eller bli bättre? Vilka råd skulle ni ge till karaktärerna i boken för att de skulle klara av problemet?

Vecka 4:

Skriv en bokrecension.

Det tredje blocket skulle följande diskuteras i samtalen:

Vecka 1:

Försök att sätta dig in i protagonistens liv, vad har hen för känslor och vad är hens problem.
Beskriv sedan så noga som möjligt hur du uppfattar att personen mår och varför den mår så.
Därefter beskriver du hur du skulle vilja hjälpa personen. Vad skulle du ge hen för råd och vad skulle du själv kunna göra för hjälpa hen om du var dennes klasskamrat?

Vecka 2:

Försök att sätta dig in i antagonistens liv, vad har hen för känslor och vad är hens problem.
Beskriv sedan så noga som möjligt hur du uppfattar att personen mår och varför den mår så.
Därefter beskriver du hur du skulle vilja hjälpa personen. Vad skulle du ge hen för råd och vad skulle du själv kunna göra för hjälpa hen om du var dennes klasskamrat?

Vecka 3:

Du ska nu skriva ett brev till protagonisten och antagonisten.
Genom brevet kan du ge goda råd till dem, stötta dem, eller uppmana. Fundera på vad du skulle vilja säga till dem, vad du skulle vilja berätta för dem för att få situationen bättre mellan dem och hjälpa dem reda ut problemet.


Läsprojektet blev mycket lyckat och det fördes många givande och intressanta diskussioner i grupperna. Eleverna tyckte att böckerna var väldigt bra och att det fanns mycket att diskutera i dem.

Spännande berättelser - releaseparty

Efter att ha arbetat under en period med att läsa spännande berättelser och skriva trovärdiga personbeskrivningar skulle eleverna skriva en egen spännande berättelse.

Berättelserna "släpptes" i samband med ett releaseparty som år 2 var inbjudna till. Under partyt delades pris ut till de bästa spännande berättelserna i varje klass. Eleverna fick läsa upp sin berättelse för elever i år 2. Det bjöds på cider och salta pinnar.

Berättelserna finns att läsa på SkolArena.

Spännande berättelser - personbeskrivningar

Som en del av arbetsområdet med Spännande berättelser i år 5 arbetade vi ingående med personbeskrivningar. Arbetsområdet påbörjades med att eleverna fick läsa korta personbeskrivningar och ur dessa texter ta ut adjektiv, liknelser och om det fanns något utmärkande eller speciellt hos personen samt om vi fick veta något om personens inre egenskaper. De texter som studerades var ett utdrag om Ichabod Crane ur Legenden om Sleepy Hollow av Irving Washington och ett utdrag om Kapten Krok ur Peter Pan och Wendy av J M Barrie.

Efter textsamtalen fick eleverna med hjälp av appen Vintage People ta ett kort på sig själva och infoga det i någon av de historiska porträtten som finns att välja på i appen. Utifrån bilden skulle de skriva en efterlysning på en vän eller närstående person till dem som försvunnit. För att bygga upp sin personbeskrivning fick de fylla i en mall som såg ut på det här sättet:

Vem är det?

• Namn
• Ålder

Utseende

• Ansiktets form
• Ögon
• Öron
• Näsa
• Hår
• Längd
• Kroppsform 

Kläder och saker

• Vad de kallas
• Färg

Egenskaper

• Hur uppfattar du och andra din vän?

Kännetecken

• Något som din vän är bra på (starka sidor).
• Något som din vän inte är bra på (svaga sidor).
• Något speciellt som din vän gör ofta eller alltid.
• Något speciellt med kläderna

Efterlysningen skulle innehålla följande:

- en rubrik

- en inledning med vem som har försvunnit och var personen försvann

- ett stycke om utseendet

- ett stycke om kläderna

- ett stycke om hur du och andra uppfattar din vän (egenskaper)

- ett stycke om vad karaktären är bra på

- en avslutning med var man ska höra av sig om man har tips om personen

Eleverna producerade många fantasifulla personbeskrivningar och det märktes att bilden de hade tagit med Vintage People verkligen satte igång deras fantasi!

Så här kunde de färdiga efterlysningarna se ut:

Exciting stories

I slutet av mars reste de båda sexorna på Hjulsbroskolan till Cobham Hall i England. Resan erbjuds elever i år 6 och på plats deltar de i undervisning ledd av engelska lärare. Under tre dagar fick eleverna vara med om spännande lektioner i naturvetenskap, teknik, fysik, konst, drama och storytelling. Storytellinglektionerna hölls av en lärare vid namn Richard. Han berättade spökhistorier för eleverna och så fick de själva bygga upp egna berättelser. De fick lappar med bilder och fraser på som de kunde använda i sin historia. Eleverna jobbade två och två. Avslutningsvis fick de läsa upp sina historier för varandra. Här kan man läsa om de lektionerna:

 

http://cobhamhall2016.blogspot.se/2016/03/storytelling.html

http://cobhamhall2016.blogspot.se/2016/03/storytelling-lektion-2.html

 

Vi tyckte att eleverna var duktiga på att berätta på engelska så vi ville göra en fortsättning på arbetet när vi väl var hemma i Sverige igen. De arbetade enskilt men fick utgå ifrån sin berättelse som de hade med sig hem från England, om de ville. Inledningsvis fick de göra en tankekarta eller en tidslinje över sin berättelse. Efter det fick de välja vilka bilder de skulle använda. Det var samma bilder som de fick använda sig av i England. Bilderna skulle färgläggas och fotograferas för att kunna infogas i boken.

 

Berättelsen skrevs i NE berätta. Det blev många spännande böcker som lades upp på SkolArena när de var klara. Här kan du läsa det färdiga resultatet. Om du vågar...

https://is.gd/LI6LNq 

Dinosaurier år 2

Under en period i våras arbetade år 2 med dinosaurier. Förutom att de fick tillverka dinosaurier i lera på bildlektionerna fick de även söka fakta om den dinosaurien som de hade valt att tillverka. De kunde välja mellan Triceratops, Stegosaurus, Brachiosaurus och Tyrannosaurus Rex.

 

Inför att de skulle söka fakta fick de en genomgång i vad man behöver tänka på när man söker fakta och värderar källor. Det märks tydligt att eleverna har haft återkommande inslag av källkritik redan från förskoleklassen, då de lätt att plockar fram de strategier som är bra att ha när man tar till sig information, som vi har pratat om i tidigare årskurser.

Eleverna fick börja med att titta på några källor som läraren hade kopierat upp. Utifrån en tankekarta skulle de skriva ner det de läste i källorna. Tankekartan hade följande rubriker:

• Utseende
• Klassificering
• Föda
• Hemvist
• När levde den
• Livcykel (ungar)
• Övrigt

De fick jämföra källorna för att se om informationen i dem stämde överens. Några elever gick vidare och sökte fakta på internet för att säkerhetsställa att informationen var riktig.

Faktatexten fick eleverna lägga in i PicCollage samt infoga en bild till texten. Några valde att ta ett kort av den egentillverkade dinosaurien som också fick illustrera texten. Här nedan ser du några exempel på det färdiga resultatet.

Spännande berättelser - läsa högt för år 2

Spännande berättelser i år 5 är ett stort arbetsområde. I arbetsområdet har jag och lärarna samarbetat kring flera olika inslag, ett av dem är Läsa spännande berättelser högt för år 2.

Eleverna i år fem skulle välja ut en passande bok att läsa högt för en elev i år 2. Jag hjälpte till att plocka ut böcker som kunde passa. Det skulle vara en bok som gick att läsa på cirka 15 minuter. Femmorna fick träna på att läsa sin bok högt och förbereda sig genom att fundera ut någon fråga de kunde diskutera efter läsningen. Jag delade med mig av följande "att tänka på inför högläsning"-punkter:

• Välj en bok på lagom nivå för mottagaren.
• Läs igenom, gärna högt, flera gånger så att du är bekväm med språket.
• Om det finns nya ord i texten, ta reda på vad de betyder, ifall mottagaren frågar.
• Innan du högläser för mottagaren, berätta vad boken heter och vem som har skrivit den.
• Fråga mottagaren vad hen får för tankar kring framsida och titel.
• Sitt så att mottagaren ser bilderna.
• Stanna gärna upp och prata om bilderna om det finns detaljer i dem som inte nämns i texten.
• Läs lagom fort. Försök att läsa med inlevelse så blir det roligare att lyssna på.
• Ställ gärna någon fråga efter läsningen, t.ex. Vad tyckte du var bäst i boken? Vad tror du händer sedan? Hur skulle du ha gjort om du var i samma situation?

Efter läsningen fick eleverna i tvåan fylla i en bedömningsmatris för hur de tyckte att eleven i år fem hade läst för dem. I matrisen skulle de fylla i omdöme om val av bok, om eleven läste med inlevelse så att det blev roligt att lyssna och om eleven läste i lagom takt, högt och tydligt och med flyt.

Vid ett senare tillfälle träffades femmorna och tvåorna igen för att skriva en bokrecension på den lästa boken tillsammans. Här valde vi att göra en traditionell bokrecension. Eleverna var tvungna att samtala kring innehållet i boken för att kunna skriva den tillsammans, det gick alltså inte att komma undan med att bara skriva av baksidan. Här nedan finns bild på några av de recensioner som skrevs. Alla recensioner är uppsatta i biblioteket.

 

Både eleverna i tvåan och femman uppskattade detta inslag väldigt mycket och vill att vi ska göra det igen.