Visar inlägg med etikett appar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett appar. Visa alla inlägg

tisdag 24 januari 2017

Höstpratarna

Höstpratarna är ett projekt som vi arbetat med tidigare här på skolan. Då var arbetet tätt knutet till arbetet med Mördarens apa, som vi arbetade med under en lägre period och kopplade olika textgenrer till. En del bestod i att eleverna skulle skriva en självbiografi, då man kan läsa Mördarens apa som Sally Jones självbiografi. Självbiografin spelades sedan in i GarageBand och publicerades på en blogg.

Detta läsår har vi upprepat arbetet, dock har vi inte läst Mördarens apa högt. Eleverna fick en introduktion till arbetet genom att jag kom och läste högt ur en självbiografi för dem, utan att berätta vad det var för bok eller typ av text. Vi lyssnade sedan på några korta avsnitt ur Höstpratarna 2014. När eleverna fick veta att de skulle spela in liknande program blev reaktionerna lite blandade, precis som förra omgången. Då som nu var det ett ganska stort motstånd till uppgiften innan, men efteråt dominerade känslan av stolthet över att ha gjort något bra, något som många ville lyssna på.

Efter introduktionen fick eleverna börja fundera på fem livshändelser som de skulle skriva om i sin biografi. Utifrån dessa skrev de sedan sin biografi. När skrivandet började lida mot sitt slut kom jag och introducerade nästa del av arbetsområdet. Vid ett lektionstillfälle lyssnade vi på två olika sommarpratarprogram och funderade över sommarpratarnas framställning - vad var bra och vad skulle kunna ha gjorts bättre? Efter det arrangerade jag en "pratkör". Eleverna fick samma text framför sig som de skulle läsa högt. På tavlan hade jag orden som syns på bilden nedan:


Under tiden som eleverna läste pekade jag på ett eller två ord och de skulle anpassa sin röst efter det/de orden. Eleverna fick sedan träna vidare på att läsa sin självbiografi utifrån den känsla de ville förmedla.

När de kände sig väl förberedda var det dags för dem att spela in sin biografi. Vi använde appen GarageBand för inspelningen och de färdiga programmen publicerades på klassernas respektive bloggar. Här kan man hitta alla programmen:


onsdag 29 juni 2016

Elevens val på fritids

Nytt för läsåret 15/16 är att det har varit Elevens val på fritids. Skolbiblioteket blev involverat i verksamheten både på höstterminen och vårterminen.

På höstterminen hette valet IKT och eleverna fick testa olika appar vid tre olika tillfällen. Vi testade bland annat Story Wheel och Puppet Pals för att arbeta med eget berättande, Tiny Tap och Make it för att göra egna spel och Comic Life och Make Beliefs för att göra egna serier.

Under våren fortsatte Elevens val och då var det nya val som erbjöds. Skolbiblioteket involverades i tre omgångar, med tre tillfällen i varje. I den första omgången hette valet Programmering. Vi arbetade både med iPad och utan iPad för att träna det logiska tänkandet.




I den andra omgången var det filmskapande som stod på programmet. Eleverna fick börja med att skriva en storyboard, som de sedan skulle skapa en film i iMovie utifrån. De fick välja om de ville använda trailermallarna i appen eller om de ville skapa en film utifrån filmat material eller fotografier. De elever som ville och hann fick vid sista tillfället testa appen Animoto.

I den tredje gången var det hette valet Berätta med lärplatta. Då fick eleverna välja mellan att skriva i Book Creator, Comic Life, Story Wheel och Scribble Press.

torsdag 23 juni 2016

Spännande berättelser - personbeskrivningar

Som en del av arbetsområdet med Spännande berättelser i år 5 arbetade vi ingående med personbeskrivningar. Arbetsområdet påbörjades med att eleverna fick läsa korta personbeskrivningar och ur dessa texter ta ut adjektiv, liknelser och om det fanns något utmärkande eller speciellt hos personen samt om vi fick veta något om personens inre egenskaper. De texter som studerades var ett utdrag om Ichabod Crane ur Legenden om Sleepy Hollow av Irving Washington och ett utdrag om Kapten Krok ur Peter Pan och Wendy av J M Barrie.


Efter textsamtalen fick eleverna med hjälp av appen Vintage People ta ett kort på sig själva och infoga det i någon av de historiska porträtten som finns att välja på i appen. Utifrån bilden skulle de skriva en efterlysning på en vän eller närstående person till dem som försvunnit. För att bygga upp sin personbeskrivning fick de fylla i en mall som såg ut på det här sättet:

Vem är det?
  • Namn
  • Ålder
Utseende
  • Ansiktets form
  • Ögon
  • Öron
  • Näsa
  • Hår
  • Längd
  • Kroppsform 
Kläder och saker
  • Vad de kallas
  • Färg
Egenskaper
  • Hur uppfattar du och andra din vän?
Kännetecken
  • Något som din vän är bra på (starka sidor).
  • Något som din vän inte är bra på (svaga sidor).
  • Något speciellt som din vän gör ofta eller alltid.
  • Något speciellt med kläderna

Efterlysningen skulle innehålla följande:
- en rubrik
- en inledning med vem som har försvunnit och var personen försvann
- ett stycke om utseendet
- ett stycke om kläderna
- ett stycke om hur du och andra uppfattar din vän (egenskaper)
- ett stycke om vad karaktären är bra på
- en avslutning med var man ska höra av sig om man har tips om personen

Eleverna producerade många fantasifulla personbeskrivningar och det märktes att bilden de hade tagit med Vintage People verkligen satte igång deras fantasi!

Så här kunde de färdiga efterlysningarna se ut:

Ett läsår med förskoleklassen

På Hjulsbroskolan finns det ingen tradition av att ta emot grupper i biblioteket för att bedriva någon form av verksamhet utan lärares inblandning. De enda gånger det kommer halvklasser till biblioteket är på den fasta lånetiden en gång varannan vecka. Övrig tid spenderar jag i klassrummen tillsammans med lärarna. Vi har lagt upp skolbiblioteksverksamheten på det här sättet för att biblioteket inte ska bli en parallell verksamhet till den ordinarie undervisningen.

Förskoleklassen är dock ett undantag. De kommer till biblioteket en gång i veckan, i halvklass, en halvtimme åt gången. Anledningen till varför vi har gjort på det här sättet är för att det dels är viktigt att eleverna får bekanta sig med biblioteksmiljön och dels att de får bekanta sig med mig, samt att lägga en grund till det läsfrämjande arbetet och arbetet med informationskompetens. Eleverna kommer att få ta del av skolbiblioteksverksamheten inom dessa två områden under deras resterande år på skolan. Ett utdrag ur planen för förskoleklassverksamheten ses nedan. Den består av aktivitet för de båda klasserna, mål för varje lektion, vilket tema vi jobbar med (med koppling till förskoleklassens ordinarie tema), månadens barnboksfigur samt vilken läsfixare vi fokuserar på för tillfället.



Det vi gör i biblioteket är starkt kopplat till det upplägg de har för verksamheten i förskoleklassen. Jag arbetar utifrån fyra teman: Boklek, Sagor, Tolerans och Källspanarna.

Bokleken utgår ifrån boken med samma namn skriven av Anne Ljungdahl, skriven i början av 90-talet. En hel del av lekarna fungerar fortfarande utmärkt för att lära små barn bibliotekskunskap, medan andra måste modifieras för att passa vår tid. Eleverna tycker i vilket fall att bokleken är väldigt kul! Efter att vi har gått igenom alla lektioner får de sitt efterlängtade lånekort, vilket brukar ske ungefär till jul.

 
Parallellt med bokleken läser vi och analyserar sagor. I år läste vi Den fina prinsessan av Petter Lidbeck, Bockarna Bruse på badhuset av Bjørn Rørvik och Gry Moursund och Elddonet av HC Andersen. Efter varje saga diskuterar vi vilka personer vi mött i sagan, vilka platser den utspelats på och vilka föremål som fanns med i sagan. Utifrån denna samling figurer, platser och föremål skriver vi tillsammans en egen saga. Eleverna får rita en bild till någon del av sagan. Efter det sätts text och bilder ihop så att det blir en bok. Resultatet blir fyra stycken vitt skilda sagor, trots att de har utgått från samma material. Eleverna får även träna på muntligt berättande med hjälp av appen Story Cubes.



Efter jul är det dags att starta läsprojektet Tolerans. Då läser vi olika böcker som handlar om hur man ska vara mot varandra och diskuterar frågor utifrån den lästa boken. Här nedan ses en del av diskussionen vi hade kring boken Fyra hönor och en tupp av Lena och Olof Landström.



Det sista arbetsområdet går ut på att eleverna ska börja anta ett källkritiskt förhållningssätt. Upplägget kallar jag för Källspanarna och det består av 7 stycken lektioner med förslag på litteratur att starta diskussioner kring upphov och syfte utifrån.

Under året är jag också med och introducerar läsfixarna från En läsande klass. Detta sker i deras klassrum och jag väljer ut en bok som kan passa bra till de olika läsfixarna. I år använde jag Koko och Bosse törs inte av Lisen Adbåge för att introducera spågumman, Cykelmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis för att introducera detektiven och Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren för att introducera konstnären.

Den allra sista lektionen utvärderar vi läsåret. Vad har vi gjort och vad har vi lärt oss? I år konstaterade två av klasserna att vi gjort det som syns på bilderna nedan. Och visst känns det bra att kunna skicka med dem så mycket under ett år, men den allra största vinsten som jag ser det är vi har fått skapa en relation till varandra. Som en av förskoleklasseleverna svarade på frågan "vad har varit bäst under läsåret?": "att får träffa dig!". Sånt värmer ett bibliotekariehjärta, och får mig att se fram emot de kommande sex åren med dessa elever.


tisdag 16 juni 2015

Fabler

Under vårterminen arbetade de tre fyrorna med fabler. De fick läsa och samtala om fabler. Bland annat samtalade vi om Den klipska haren. Eleverna fick skriva flera fabler under projektet. En av dessa fabler arbetade de lite extra med, då målet var att alla elever skulle bidra med en fabel som skulle tryckas i en bok.

Efter att de förbättrat sin fabel utifrån den respons de fått, fick de skriva den i Anteckningar på iPaden. Efter det kopierade de in texten i appen Notegraphy.

På bilderna nedan syns arbetet med att skriva fabeln i Anteckningar. Utifrån bedömningsmatrisen kunde eleverna kolla av att allt såg rätt ut.



När eleverna var färdiga med sina fabler var det dags att sätta ihop alla fantastiska berättelser till en bok. Vi ville uppmärksamma boksläppet på skolan genom att anordna en bokreleasefest. Femmorna bjöds in till att ta del av fyrornas fabler.


Under bokreleasefesten var det mingel med popcorn, salta pinnar och cider. Tre priser delades ut, ett pris till den bästa fabeln i varje klass. En jury bestående av bibliotekarie, bibliotekspedagog och biblioteksassistent utsåg vinnarna som fick motta ett diplom samt ett presentkort på en bokhandel. De vinnande fablerna lästes upp och efter det var det dags för alla att delas upp i grupper.



Grupperna fick besöka olika stationer där de fick ta del av fablerna i olika former. Några valde att dramatisera sina fabler, andra läste upp dem, och några hade fått i uppgift att berätta om hur man skriver en fabel samt berätta om Aisopos liv.



 

Eleverna fick köpa var sitt exemplar av boken om de ville. Boken finns också att låna i biblioteket, och under en period kommer alla fabler att sitta uppe i biblioteket så att man kan ta del av dem där också.


onsdag 13 maj 2015

Skolbibliotek i världsklass, påsklovsaktivitet, e-boksmässa och Bokjuryn

Det har hänt många roliga saker under vårterminen som jag missat att skriva om.

För tredje året i rad fick skolan motta utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Utmärkelsen delas ut av fackförbundet DIK till skolbibliotek som:

- är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
- samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
- stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
- stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
- erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
- har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:
- är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
- ger eleverna verktyg för källkritik
- lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
- är navet i den digitala kunskapsskolan!

Med på listan i år är endast 15 andra skolbibliotek runt om i Sverige. Vi är naturligtvis mycket stolta här på skolan att vi får finnas med på listan även i år! Här kan du ta del av hela listan:
http://www.dik.se/skolbibliotek-i-varldsklass/

 
Under påsklovet anordnades det en digital frågesport för de barn som var på fritids under veckan. Vi firade att Lilla Anna, Pettson och Findus och Tove Jansson fyllt 180 år tillsammans. Visserligen förra året, men bättre sent än aldrig... Frågorna i frågesporten hade koppling till dessa fyra. Bland annat fick barnen svara på följande frågor:
  • På bilden ser vi hattifnattarna. Det händer något speciellt med den när det är åskväder. Vad då?
  • På bilden ser vi ett uppslag från en bok av Tove Jansson. Den handlar om en som känner sig väldigt ensam. Vad heter han?
  • Författaren på bilden har skrivit om Pettson och Findus. Vad heter han?
  • I böckerna finns små varelser som bara Findus kan se. Vad kallas de för?
  • Vad hette den första boken om Pettson och Findus?
Frågesporten genomfördes med hjälp av iPads och sidan http://quizizz.com/ .
Deltagarna delades in i lag med cirka tre barn i varje. Barnen fick ange en kod för att komma åt frågesporten, när de loggat in fick de se en bild och fyra svarsalternativ. Till varje bild hörde en fråga som jag läste högt, på så sätt fick alla samma chans att svara på frågan snabbt oavsett om man kunde läsa eller inte. När frågesporten var slut räknades resultatet från de olika grupperna ihop. Efter att alla fritidshem hade varit i biblioteket hade jag också ett resultat på vilket fritidshem som hade lyckats bäst. De barnen får ett besök av mig där de får motta "vandringshönan", några böcker och glass. Än så länge är det hemligt vilket fritidshem som vann!



När barnen var i biblioteket under påsklovet passade vi även på att rösta i Bokjuryn. Under höst- och vårterminen har sex av de sju fritidshemmen kommit till biblioteket för att lyssna till böcker. Böckerna fick varje fritidshem själva välja ut utifrån Barnbokskatalogen. Under sju veckor läste jag böckerna högt och dokumenterade läsningen i olika appar. Barnen fick även själva skapa utifrån boken, med hjälp av apparna Ritplatta och PicCollage.

I samband med världsboksdagen gick Linköpings (kanske Sveriges? kanske världens?) första e-boksmässa av stapeln på Stadsbiblioteket. 13 elever från klass 3a medverkade. De presenterade sina deckare och läste högt ur dem från scenen i Bokhallen. I samband med mässan delades det ut ett pris: "Axiell education & medias pris i digitalt läsande och skrivande". Alla deckare finns att läsa på SkolArena: http://linkoping.skolarena.se/web/arena
Deckarna skrevs under höstterminen, mer om det arbetsområdet finns att läsa här: http://bokhjulet.blogspot.se/2015/02/deckare-ett-las-och-skrivprojekt-i.html


måndag 9 februari 2015

Boktips gjorda med Fotobabble


I fredags i samband med Bokrådet gjorde några elever boktips med hjälp av appen Fotobabble. Här nedan kan du lyssna på dem:

måndag 26 januari 2015

Sagor


I samarbete med lärarna i de båda ettorna fick jag möjlighet att arbeta vidare med sagotemat som genomfördes när de gick i förskoleklassen. I förskoleklassen läste vi under några veckor sagor och samlade på oss en massa information om sagor. Som avslutning skrev vi en gemensam saga.
 

Upplägget nu såg ungefär likadant ut. Arbetsområdet inleddes med att jag kom till klasserna och läste de sagor vi skrev när de gick i förskoleklass samt repeterade vad en saga är och vad som kännetecknar en saga. Efter det läste lärarna flera olika sagor under ungefär en veckas tid, och sedan var det dags för eleverna att skriva en egen saga två och två.
 
De fick börja med att rita en tankekarta utifrån personer, platser och saker. De kunde använda den här bilden som inspiration, där vi hade samlat i sagan vanligt förekommande personer, platser och saker:
 
 
I tankekartan skulle de skriva ner vem det skulle handla om, var sagan skulle utspela sig och om det skulle finnas någon speciell sak med i sagan. Efter det kunde de börja skriva sin saga. De fick skriva den i appen Book Creator på iPad.


När sagan var färdigskriven var det dags att börja rita bilder till sagan. Dessa skulle sedan infogas till boken. De fick fotografera av sina bilder, lära sig hur man beskär en bild och slutligen lägger in den i Book Creator.

 
De skulle även spela in när de läste texten, så att man kan lyssna på sagan. Det gjordes i Book Creator också.


När sagorna var helt färdiga bjöds förskoleklassen in till ettorna på "bokrelease". De blev bjudna på salta pinnar och saft och fick lyssna till alla sagor. Jag läste även upp förskoleklassens gemensamma saga för ettorna.

På bilderna nedan visar ettorna sina sagor för de andra i klassen samt för förskoleklassen.



Sagor i förskoleklass


Ett av de teman vi arbetar med när förskoleklassen kommer till biblioteket är sagor.
I år läste vi följande sagor:
 
Den minsta prinsessans äppelträd av Elsa Beskow
Bockarna Bruse går till badhuset av Bjørn F. Rørvik och Gry Moursund
Elddonet av HC Andersen
 
Efter varje saga pratade vi om vilka olika personer eller föremål som fanns med i sagan och skrev upp allt på ett blädderblock. Efter att alla tre sagor var lästa kunde det se ut ungefär så här:
 
 
Efter att vi hade samlat på oss en massa fakta om sagor var det dags att skriva en egen saga. Då använde vi oss av de personer, platser och saker vi hade samlat på oss.  
 
 
För att komma igång med berättandet använde vi oss av sagotärningar. Tidigare år har vi använt oss av riktiga sagotärningar,  men i år använde vi appen Rory's Story Cubes. Eleverna fick sitta i grupper om 3-4 och kasta tärningar och hitta på egna sagor.
 
 





Jag utgår ifrån boken Berättarverkstad med barn av Kerstin Lundberg Hahn när jag skriver sagor ihop med en barngrupp. I boken finns flera tips på hur man börjar en saga och hur man för berättande framåt så att alla känner sig delaktiga. Jag hade hittat på en första mening som användes i alla grupper som inledning. Trots att alla grupper hade samma personer, platser och föremål att utgå ifrån blev sagorna väldigt olika varandra.
 
När sagan var färdigskriven var det dags att rita bilder till den. Eftersom en del elever har svårt för att komma på vad de ska rita, började vi i år med att gemensamt diskutera vad man skulle kunna rita för att illustrera sagan. Det resulterade i att det i år verkligen blev bilder som hörde till sagan.


 
Här kan man läsa de färdiga sagorna: