Karla brottare och genrepedagogik

Med inspiration av projektet Mördarens apa som genomfördes i år 5 för ett par år sedan planerade jag och lärare i år 2 ett likande projekt med läsförståelse och genrepedagogik som centrala delar. Efter lite funderande bestämde vi oss för att utgå ifrån boken Karla Brottare av Anders Sparring.

 

Vi köpte in böcker så att alla elever fick var sin bok. Ibland läste lärarna högt ur boken, ibland fick eleverna parläsa. Till varje kapitel satte vi ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågorna kunde se ut ungefär så här (frågorna hör till kapitel 1):

 

Nya ord:

Knixa
Rörmokare
Ett litet kick
Packningar
Vattenlås
Grenrör
Vargtimmen
Lös i knäna
Storvuxen
Pickadoll
Handklovar
Nästippen

Frågor på raden:

- Hur gammal är Karla?
- Vilka personer består Karlas familj av?
- Vad jobbar Karlas pappa med?
- Vad är Karlas storebrors största intresse?

 

Frågor mellan raderna:

- Vad tror du Martin vill jobba med när han blir stor?
- Stanna upp på sidan 10 och fundera över vad som kommer hända mellan polisen och Karla. ”Det fanns liksom bara ett sätt att ta reda på det” – vad menas med det? Vad tror du kommer att hända?
- Vad vet vi om Karla? Beskriv henne till utseende och sätt.
- Vad vet vi om Karlas familj?

 

Frågor bortom raderna:

- Hur skulle du ha känt om Karla gick i din klass? Skulle du vara rädd för att bli nedbrottad? Eller skulle du tycka att det vore roligt?

Vi delade in boken i fyra delar och till varje del planerade vi en skrivuppgift. De fyra delarna behandlade följande texttyper: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text

 

Skrivuppgiften kopplad till kapitel 1-4 bestod i att eleverna skulle skriva en beskrivande text om sig själva, sin familj och sitt hem. I de kapitel eleverna just läst fick vi mycket information om Karla, hennes familj och hur det såg ut hemma hos henne.

 

Uppgiften till kapitel 5-8 var att skriva en faktatext om yrken. I boken figurerar flera olika yrken: rörmokare, fritidspedagog, servistris och polis. Eleverna fick i grupp intervjua olika personer på skolan om ett yrke de haft/har. Efter det fick de två och två skriva en faktatext om just det yrket. Det resulterade i faktatexter om skolbibliotekarie, servitris, lärare, speciallärare, föreståndare i skolköket, skolsköterska, fritidspedagog, och administratör. Texterna skrevs i PicCollage. Till kollaget infogades en bild som eleverna tagit själva på den intervjuade.

Arbetsgång till arbetet med intervjun

Faktatexten skrevs först i NE författa eller Skolstil

Och sedan infogades texten och bilden i PicCollage

Till kapitel 9-13 var uppgiften att skriva en instruerande text. Eleverna fick skriva recept. Uppgiften passade bra då Karla lagar varm choklad i det kapitel eleverna just läst.

Till den sista delen, kapitel 14-17, skulle eleverna skriva en återgivande text. Texten skulle handla om "min morgon" och för att ge eleverna ytterligare exempel på hur man kan skildra en morgon läste vi två andra texter och jämförde dessa med Karlas morgon så som den är beskriven i boken. De andra texterna vi läste var kapitel 1 i Monstret i natten av Mats Strandberg och kapitel 8 i Svartle av Håkon Övreås.

Eleverna gillade verkligen boken och den passade väldigt bra för det tänkta ändamålet.

Sommarboken

Som vanligt fick elever från år F-5 erbjudande om att vara med i Sommarboken. Precis som tidigare skulle man läsa fem böcker under sommarlovet och skriva om dem i ett häfte. Tidigare år har det räckt att skriva vad boken handlar om i häftet, men i år ville vi att eleverna skulle arbeta mer med läsförståelse i samband med läsningen.

Vi gjorde två olika häften, ett för lågstadiet och ett för mellanstadiet. Häftena innehöll lite olika uppgifter. Uppgifterna i lågstadiets häfte var följande:

• Förutspå

Eleverna skull fundera på vad det trodde boken skulle handla om innan de började läsa och likaså efter att de läst klart boken.

• Likheter/skillnader huvudperson och läsare

Uppgiften bestod i att fylla i ett venn-diagram utifrån vilka likheter och skillnader mellan de själva och huvudpersonen i boken.

• Nya ord

Eleverna skulle plocka ut fem nya ord ur boken och förklara innebörden av dessa.

• Intervju med huvudpersonen

Uppgiften var att "intervjua" huvudpersonen genom att besvara följande frågor: vad heter du, hur gammal är du, vad gör du (jobbar, går i skolan), hur ser du ut, hur ser din familj ut och vad har du för kompisar.

• Sammanfatta handlingen i fyra rutor

Inspirerade av Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom lät vi eleverna rita och skriva om boken i fyra rutor. Många elever gick in för detta helhjärtat och skrev och ritade jättefint!

Uppgifterna för mellanstadiet såg ut så här:

• En efterlysning

Uppgiften var att skriva en efterlysning på en person i boken. Det skulle finnas namn på den efterlysta, var personen försvann, hur personen ser ut och vilka egenskaper personen har. En efterlysning kunde se ut så här:

• Ett vykort

Uppgiften bestod i att skriva ett vykort till en av personerna i boken. Vykortet skulle handla om en händelse och vykortsskrivaren skulle ställa en fråga till personen om händelsen och beskriva hur hen själv skulle ha upplevt händelsen.

• Sammanfatta handlingen i fyra rutor

Inspirerade av Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom lät vi eleverna rita och skriva om boken i fyra rutor. Många elever gick in för detta helhjärtat och skrev och ritade jättefint!

• En tidningsartikel

Uppgiften gick ut på att plocka ut en händelse ur boken och skriva en kort artikel om denna. Artikeln skulle innehålla en rubrik, ingress och brödtext.

• Nya ord

Eleverna skulle plocka ut fem nya ord ur boken och förklara innebörden av dessa.

 

 

Den klass som läste flitigast fick också motta sommarbokspokalen. I år gick vinsten till klass 3b, där alla elever lämnat in ett häfte! Så här glada blev de här de fick pokalen, var sin bok och dessutom glass:

 



Empatiprojekt

Från stadsbiblioteket kan man låna böcker som ingår i Empatiprojektet och använda dessa till gruppläsning. Vi lånade in ett antal böcker till de tre klasserna i år 5 för att eleverna skulle läsa dessa under vårterminen. Titlarna som lånades in var:

Äventyrveckan av Sofia Nordin
Svarta kängor med gul söm av Mårten Melin
Den osynliga flickan av Deborah Ellis
Bästa kompis av Kalle Güettler
Mördare av Torsten Bengtsson
Den tatuerade mamman av Jaqueline Wilson
Svikarboken av Lin Hallberg
Kompisboken av Lin Hallberg
Det finns inga skridskor i öknen av Mats Berggren


Läsningen delades in i tre perioder och en bok lästes i grupper om fyra varje period. Första perioden arbetade vi med litteraturcirklar. Tillsammans med bibliotekspedagogen och litteraturpedagogen på skolan var jag förra våren på studiebesök på Gunnesboskolan i Lund för att vi skulle lära oss hur arbetet med litteraturcirklar går till. Här kan man läsa mer om hur de arbetar med modellen på skolan:
http://www.lund.se/Grundskolor/Grundskola-Gunnesbo/LaraLara---Portfolio/Larandemodeller/Litteraturcirklar/

Vi valde ut sex roller som eleverna skulle turas om att vara vid varje samtal: diskussionsledare, sammanfattare, sammankopplare, ordletare, personbeskrivare och miljöbeskrivare. Eleverna förberedde sig inför varje samtal genom att fokusera på sin uppgift. Till varje samtal hade alla elever även i uppgift att vara ordletare och miljöbeskrivare. Till sin hjälp hade de var sitt häfte där de kunde skriva ner sina reflektioner och där det fanns information om vad rollerna innebar. I häftet fanns dessa stödbilder:

Eleverna hade ett samtal i veckan om boken och läsning samt förberedelse skulle ske hemma. Elevernas dokumenterade sina samtal på en blogg, http://hjulsbroskolan04.se/

Den andra periodens upplägg såg ut enligt följande:

Vecka 1:

Uppgiften denna vecka är att beskriva protagonisten. Ni har förberett er genom att svara på följande frågor:

• Namn och ålder.
• Utseende – hur ser personen ut och vad använder den för kläder?
• Personlighet – hur är personen? Snäll, rolig, sur, blyg, påhittig etc.?
• Egenskaper – vad är personen bra på och vad är personen dålig på? Vad har personen för starka sidor och vad har den för svaga?
• Vad har personen för familj, vänner, umgängeskrets?
• Hur tror ni personen uppfattas av andra?
• Hur tror ni personen känner sig? Beskriv personens känslor och hur ni tror att den mår.

Vecka 2:

Uppgiften denna vecka är att beskriva antagonisten. Ni har förberett er genom att svara på följande frågor:

• Namn och ålder.
• Utseende – hur ser personen ut och vad använder den för kläder?
• Personlighet – hur är personen? Snäll, rolig, sur, blyg, påhittig etc.?
• Egenskaper – vad är personen bra på och vad är personen dålig på? Vad har personen för starka sidor och vad har den för svaga?
• Vad har personen för familj, vänner, umgängeskrets?
• Hur tror ni personen uppfattas av andra?
• Hur tror ni personen känner sig? Beskriv personens känslor och hur ni tror att den mår.

Vecka 3:

Denna vecka ska ni beskriva problemet i boken ni läser. Diskutera följande frågor och dokumentera er diskussion här på bloggen:

• Beskriv problemet, vad är det som händer. Hur uppstår problemet?
• Vem eller vilka utsätts för problemet?
• Vem, vilka eller vad skapar problemet?
• Vad blir konsekvenserna för de som blir utsatta av problemet? Hur blir de lidande?
• Hur skulle ni hantera problemet? Vad skulle ni göra för att det skulle hindras eller bli bättre? Vilka råd skulle ni ge till karaktärerna i boken för att de skulle klara av problemet?

Vecka 4:

Skriv en bokrecension.

Det tredje blocket skulle följande diskuteras i samtalen:

Vecka 1:

Försök att sätta dig in i protagonistens liv, vad har hen för känslor och vad är hens problem.
Beskriv sedan så noga som möjligt hur du uppfattar att personen mår och varför den mår så.
Därefter beskriver du hur du skulle vilja hjälpa personen. Vad skulle du ge hen för råd och vad skulle du själv kunna göra för hjälpa hen om du var dennes klasskamrat?

Vecka 2:

Försök att sätta dig in i antagonistens liv, vad har hen för känslor och vad är hens problem.
Beskriv sedan så noga som möjligt hur du uppfattar att personen mår och varför den mår så.
Därefter beskriver du hur du skulle vilja hjälpa personen. Vad skulle du ge hen för råd och vad skulle du själv kunna göra för hjälpa hen om du var dennes klasskamrat?

Vecka 3:

Du ska nu skriva ett brev till protagonisten och antagonisten.
Genom brevet kan du ge goda råd till dem, stötta dem, eller uppmana. Fundera på vad du skulle vilja säga till dem, vad du skulle vilja berätta för dem för att få situationen bättre mellan dem och hjälpa dem reda ut problemet.


Läsprojektet blev mycket lyckat och det fördes många givande och intressanta diskussioner i grupperna. Eleverna tyckte att böckerna var väldigt bra och att det fanns mycket att diskutera i dem.

Ett läsår med förskoleklassen

På Hjulsbroskolan finns det ingen tradition av att ta emot grupper i biblioteket för att bedriva någon form av verksamhet utan lärares inblandning. De enda gånger det kommer halvklasser till biblioteket är på den fasta lånetiden en gång varannan vecka. Övrig tid spenderar jag i klassrummen tillsammans med lärarna. Vi har lagt upp skolbiblioteksverksamheten på det här sättet för att biblioteket inte ska bli en parallell verksamhet till den ordinarie undervisningen.

Förskoleklassen är dock ett undantag. De kommer till biblioteket en gång i veckan, i halvklass, en halvtimme åt gången. Anledningen till varför vi har gjort på det här sättet är för att det dels är viktigt att eleverna får bekanta sig med biblioteksmiljön och dels att de får bekanta sig med mig, samt att lägga en grund till det läsfrämjande arbetet och arbetet med informationskompetens. Eleverna kommer att få ta del av skolbiblioteksverksamheten inom dessa två områden under deras resterande år på skolan. Ett utdrag ur planen för förskoleklassverksamheten ses nedan. Den består av aktivitet för de båda klasserna, mål för varje lektion, vilket tema vi jobbar med (med koppling till förskoleklassens ordinarie tema), månadens barnboksfigur samt vilken läsfixare vi fokuserar på för tillfället.

Det vi gör i biblioteket är starkt kopplat till det upplägg de har för verksamheten i förskoleklassen. Jag arbetar utifrån fyra teman: Boklek, Sagor, Tolerans och Källspanarna.

Bokleken utgår ifrån boken med samma namn skriven av Anne Ljungdahl, skriven i början av 90-talet. En hel del av lekarna fungerar fortfarande utmärkt för att lära små barn bibliotekskunskap, medan andra måste modifieras för att passa vår tid. Eleverna tycker i vilket fall att bokleken är väldigt kul! Efter att vi har gått igenom alla lektioner får de sitt efterlängtade lånekort, vilket brukar ske ungefär till jul.

 

Parallellt med bokleken läser vi och analyserar sagor. I år läste vi Den fina prinsessan av Petter Lidbeck, Bockarna Bruse på badhuset av Bjørn Rørvik och Gry Moursund och Elddonet av HC Andersen. Efter varje saga diskuterar vi vilka personer vi mött i sagan, vilka platser den utspelats på och vilka föremål som fanns med i sagan. Utifrån denna samling figurer, platser och föremål skriver vi tillsammans en egen saga. Eleverna får rita en bild till någon del av sagan. Efter det sätts text och bilder ihop så att det blir en bok. Resultatet blir fyra stycken vitt skilda sagor, trots att de har utgått från samma material. Eleverna får även träna på muntligt berättande med hjälp av appen Story Cubes.

Efter jul är det dags att starta läsprojektet Tolerans. Då läser vi olika böcker som handlar om hur man ska vara mot varandra och diskuterar frågor utifrån den lästa boken. Här nedan ses en del av diskussionen vi hade kring boken Fyra hönor och en tupp av Lena och Olof Landström.

Det sista arbetsområdet går ut på att eleverna ska börja anta ett källkritiskt förhållningssätt. Upplägget kallar jag för Källspanarna och det består av 7 stycken lektioner med förslag på litteratur att starta diskussioner kring upphov och syfte utifrån.

Under året är jag också med och introducerar läsfixarna från En läsande klass. Detta sker i deras klassrum och jag väljer ut en bok som kan passa bra till de olika läsfixarna. I år använde jag Koko och Bosse törs inte av Lisen Adbåge för att introducera spågumman, Cykelmysteriet av Martin Widmark och Helena Willis för att introducera detektiven och Sagan om den lilla farbrorn av Barbro Lindgren för att introducera konstnären.

Den allra sista lektionen utvärderar vi läsåret. Vad har vi gjort och vad har vi lärt oss? I år konstaterade två av klasserna att vi gjort det som syns på bilderna nedan. Och visst känns det bra att kunna skicka med dem så mycket under ett år, men den allra största vinsten som jag ser det är vi har fått skapa en relation till varandra. Som en av förskoleklasseleverna svarade på frågan "vad har varit bäst under läsåret?": "att får träffa dig!". Sånt värmer ett bibliotekariehjärta, och får mig att se fram emot de kommande sex åren med dessa elever.

Bilderbokssamtal i år 3

Under ett antal veckor i början av terminen besökte jag de båda treorna i halvklass för att hålla i bilderbokssamtal. Lärarna i år 3 hade varit på en föreläsning med Barbro Westlund som hölls i Linköping i slutet av förra året, där hon pratade om vikten av att använda sig av bilderböcker i läsförståelsearbetet. Lärarna ville gärna prova detta och frågade om inte jag kunde hålla i textsamtalen.

Tillsammans samtalade vi kring följande titlar:

Den andra mamman av Viveka Sjögren
Om du skulle fråga Micha av Viveka Sjögren
Anton och sorgens pil av Katrine Marie Guldager och Kirsten Raagaard

Första veckan läste vi Den andra mamman. Vi pratade om hur personerna i boken ändras och hur författaren har valt att illustrera detta. När man stannar upp och verkligen studerar bilderna noga märker man att eleverna ser saker i bilderna som gör att det sker en ökad förståelse för vad som händer i berättelsen.

Andra veckan läste vi Om du skulle fråga Micha. Boken liknar Den andra mamman en del - det blev ett utmärkt tillfälle att göra textkopplingar (text till text). Den här boken handlar också om hur en person ändras genom boken, och det illustreras genom användandet av färger. På samma sätt som färgerna på mammans sjal ändras genom Den andra mamman så ändras färgerna på Micha. Att alla personer illustreras som saxar var inget som väckte så många frågor hos eleverna utan de accepterade redan från början. När vi diskuterade varför vi trodde att författaren valt att göra på det sättet så hade de lite olika funderingar. En elev sa att det kanske berodde på att Micha hade varit tvungen att klippa banden till sitt hemland, vilket jag tyckte var en intressant tanke.

Det fanns också andra beröringspunkter mellan de två böckerna - i Den andra mamman är det en fågel som följer med på i stort sett alla sidor, i Om du skulle fråga Micha är det en hund (eller vad det nu var för djur, här var vi lite oense) som förekommer flitigt. Hunden finns med både i hemlandet och i det nya landet de kommer till. Samtalet gav också möjlighet till att reflektera kring hur vi själva skulle känna oss om vi kom till ett nytt land och funderingar kring vad man skulle välja att ta med sig från hemlandet om man var tvungen att fly. I Om du skulle fråga Micha är det en bit av tapeten som får följa med.

Vid tredje tillfället samtalade vi kring boken Anton och sorgens pil. I boken får vi träffa Anton som har blivit träffad av en sorgens pil - redan vid titeln var diskussionerna igång om vad som egentligen menas med en sorgens pil. Han känner sig ledsen men vet inte riktigt varför. Anton frågar sina lärare om varför man egentligen ska lära sig saker - vad är det för mening med det? Alla lärare svarar utförligt men Anton märker att de bara är intresserade av sitt eget ämne, det är ingen av dem som egentligen ser hur Anton mår. Vändningen i boken kommer när han får träffa vaktmästaren på skolan. Även i denna bok går det att samtala mycket kring bilderna och precis som i de tidigare böckerna så illustreras känslor med färger. En del bilder var lite svåra att förstå, som det uppslag när Anton sitter hos rektorn och pratar. Även i detta samtal fanns det möjlighet att göra en textkoppling (text till själv) genom att fundera över om vi själva hade känt så här som Anton känner sig någon gång, och hur vi kan göra när vi känner oss ledsna utan att veta varför.

Eleverna var väldigt engagerade i textsamtalen och har önskat att få göra det fler gånger. De har fått lite nya ögon på bilderboken. Istället för att tycka att bilderböcker är något man läser när man går på förskolan så har de lärt sig att man som lite äldre elev kan upptäcka saker i både texten och bilden som skapar en helt annan förståelse för berättelsen.

Textsamtal i tre delar

Svenskaundervisningen läsåret 2015/2016 i de tre femmorna började med fokus på textsamtal och läsförståelse. Vi hade lånat in många exemplar av Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius, så att alla elever i femman kunde få var sitt exemplar. Under de första veckorna av höstterminen läste eleverna högt i grupp och samtalade om sin läsning under tiden. Alla elever hade en läslogg med läsfixarna som de fyllde i under läsningen. Vid tre tillfällen kom jag in och ledde ett textsamtal i helklass på de sidor de hade läst till det tillfället. Vi valde att dela upp boken på följande sätt:

• Tillfälle 1 sidan 1-34
• Tillfälle 2 sidan 35-69
• Tillfälle 3 sidan 70-108

Vid varje samtal fick eleverna själva möjlighet att reflektera kring sin läsning utifrån den läslogg de fyllt i. Boken engagerade eleverna väldigt mycket och det ledde till intressanta textsamtal. Inför textsamtalen fick eleverna ta del av den bedömningsmatris för läsförståelse som vi använder här på skolan, så att de visste vad som krävdes av dem vid samtalet. Då vi hade delat upp läsningen på tre tillfällen gavs det möjlighet att samtala om texten på ett djupare plan, något som eleverna verkade uppskatta. Dock tyckte de att boken var så bra att de blev riktigt frustrerade då de inte fick läsa vidare med en gång...

Efter detta läsprojekt började lärarna i klasserna att läsa Mördarens apa, uppföljaren till Legenden om Sally Jones, högt för eleverna. Kopplat till läsningen arbetar klasserna med ungefär samma upplägg som femmorna gjorde förra året då vi arbetade med bloggen Våra möten med böcker. Hittills har eleverna skrivit sin självbiografi och nu är de igång med att arbeta med instruerande texter. Eleverna ska, precis som förra läsåret, konstruera egna recept vilka ska sättas ihop till en receptbok som kommer att säljas i samband med Hjulsbroskolans luciabasar.

(Kopplingen mellan recept och Mördarens apa är att det i boken finns många beskrivningar av vad Ana lagar och vad de äter för mat.)

Fabler

Under vårterminen arbetade de tre fyrorna med fabler. De fick läsa och samtala om fabler. Bland annat samtalade vi om Den klipska haren. Eleverna fick skriva flera fabler under projektet. En av dessa fabler arbetade de lite extra med, då målet var att alla elever skulle bidra med en fabel som skulle tryckas i en bok.

Efter att de förbättrat sin fabel utifrån den respons de fått, fick de skriva den i Anteckningar på iPaden. Efter det kopierade de in texten i appen Notegraphy.

På bilderna nedan syns arbetet med att skriva fabeln i Anteckningar. Utifrån bedömningsmatrisen kunde eleverna kolla av att allt såg rätt ut.

När eleverna var färdiga med sina fabler var det dags att sätta ihop alla fantastiska berättelser till en bok. Vi ville uppmärksamma boksläppet på skolan genom att anordna en bokreleasefest. Femmorna bjöds in till att ta del av fyrornas fabler.

Under bokreleasefesten var det mingel med popcorn, salta pinnar och cider. Tre priser delades ut, ett pris till den bästa fabeln i varje klass. En jury bestående av bibliotekarie, bibliotekspedagog och biblioteksassistent utsåg vinnarna som fick motta ett diplom samt ett presentkort på en bokhandel. De vinnande fablerna lästes upp och efter det var det dags för alla att delas upp i grupper.

Grupperna fick besöka olika stationer där de fick ta del av fablerna i olika former. Några valde att dramatisera sina fabler, andra läste upp dem, och några hade fått i uppgift att berätta om hur man skriver en fabel samt berätta om Aisopos liv.

 

Eleverna fick köpa var sitt exemplar av boken om de ville. Boken finns också att låna i biblioteket, och under en period kommer alla fabler att sitta uppe i biblioteket så att man kan ta del av dem där också.

Mördarens apa

Under höstterminen arbetar de båda femmorna med olika sorters skrivprojekt utifrån boken Mördarens apa av Jakob Wegelius. Klasserna läste Legenden om Sally Jones av samme författare i våras, och blev väldigt sugna på att läsa fortsättningen när de fick höra talas om att en sådan var på väg. Jenny, deras lärare i svenska, läser boken högt och har löpande textsamtal kring innehållet.

Det första området eleverna har arbetat med går under namnet En självbiografi. Vi har läst utdrag ur självbiografier och eleverna har fått författa egna. Den egna självbiografin har de haft som underlag då de har spelat in ett radioprogram. Våra radioprogram går under namnet Höstpratarna. 

Allt arbete med boken och det egna skrivandet dokumenteras i bloggen Våra möten med böcker.

En läsande klass på Hjulsbroskolan

Arbetet med En läsande klass fick en gemensam uppstart i form av en specialskriven teater. Alla elever fick komma och titta på när deras lärare spelade spågumma, reporter, detektiv, konstnär och cowboy. 

Arbetet med läsförståelse pågår för fullt i alla klassrum. Här nedan ser du bilder från en lektion i år 2, där eleverna med iver tar sig an rollen som spågummor. Texten de förutspår är Drakens håla av Ewa Christina Johansson.