Person- och miljöbeskrivningar utifrån klassiker

Tillsammans med de tre lärarna i svenska år 6 planerade jag ett arbetsområde som skulle låta eleverna öva på att skriva person- och miljöbeskrivningar. Då vi tidigare arbetat mycket med klassiker, de bearbetade versionerna av Maj Bylock, och visste att det var lätt att låna in flera exemplar av dessa, valde vi att utgå ifrån dessa klassiker och arbeta med eget skrivande utifrån dem.

Vi lånade in exemplar av Skriet från vildmarken av Jack London, Den flygande holländaren av Frederick Marryat, Ringaren i Notre Dame av Victor Hugo, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe och Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne. Eftersom böckerna är bearbetade och förkortade så blir beskrivningarna av karaktärer och platser rätt så kortfattade. Att låta eleverna utgå från den information de får i boken och fantisera vidare kring personer och miljöer kändes som ett bra upplägg.

Eleverna fick läsa i grupper om tre-fyra. Vi delade upp läsningen på fem veckor. Den första veckan skulle eleverna läsa tre-fyra kapitel och efter läsningen skulle de utifrån ett utdrag ur det de just läst göra följande uppgift:

- Vilka prepositioner hittar du?
- Vilka prepostionsfraser hittar du? Skriv av hela meningen och markera prepostionsfrasen.
- Vilka adverb hittar du? Skriv av hela meningen.
- Sammanfatta kapitlet du just läst kortfattat.

Under vecka två och tre skulle eleverna arbeta med personbeskrivningar (gestaltningar). Dessa lektioner höll Frida, som var trainee på skolbiblioteket under tio veckor i höstas, i. Hon läste exempel på olika typer av personbeskrivningar. Hon tipsade eleverna om att de skulle använda lika mycket verb som adjektiv. Uppgiften till eleverna var följande:

1. Läs 3 kapitel i boken
2. Välj ut en karaktär i boken
3. Skriv ner vad ni fått veta om karaktären i en punktlista
4. Skriv en egen text om den karaktären som gestaltar personligheten
Fortsätt på meningen:
”Jag gick in i rummet, där stod…”

De som ville fick läsa sina beskrivningar högt för resten av klassen.

Vecka fyra och fem var det dags för eleverna att arbeta med miljöbeskrivningar. Jag började med att läsa ett utdrag ur Ronja Rövardotter, avsnittet när Ronja går ut i skogen för första gången. Med det avsnittet som inspiration fick eleverna följande uppgift:

- Välj ut en miljö ur boken
- Bestäm vem som ska vistas i miljön (ska vara en person ur boken)
- Fundera över om personen hemmastadd i miljön? Eller är miljön ny för hen?
- Använd alla sinnen för att beskriva miljön – syn, hörsel, lukt, känsel, smak
- Beskriv hur personen interagerar med miljön

Om eleverna hade svårt att komma igång rekommenderade jag dem att spalta upp följande på ett papper:

ser        hör       luktar      känner

Under varje ord fick de skriva ord som de kom att tänka på när de tänkte på miljön. Under känner kunde de skriva både sådant som de kände fysiskt och psykiskt.

Det producerades många intressanta miljöbeskrivningar under dessa två lektioner!

Klassiker i en modern tid

Under höstterminen har de båda sexorna jobbat med en projekt som vi kallar för Klassiker i en modern tid.

Den pedagogiska planeringen för projektet ser ut så här:

Eleven ska utveckla sin förmåga att:

• Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
• Söka information från olika källor och värdera dessa

Delmål (centralt innehåll som vi kommer in på):
Läsa och skriva:

• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

 Berättande texter och sakprosatexter:

• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik,sagor och myter som belyser människans identitets-och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn –och ungdomsförfattare och deras verk.

Informationssökning och källkritik:

• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

 Redovisning/bedömning:

• Textsamtal
• Digitalt collage

Vad vi ska göra:

• Diskutera vad som kännetecknar en klassiker
• Öva på att analysera en text med hjälp av läsförståelsestrategier (ett utdrag ur En världsomsegling under havet av Jules Verne)
• Läsa och analysera förenklade klassiker (av Maj Bylock) i grupper
• Söka information om författare i olika medier och källor på ett källkritiskt sätt
• Göra en digital presentation av en författare i Glogster
• Redovisa om författaren för de andra i klassen

Projektet introducerades med att eleverna fick titta på ett antal filmklipp från filmatiseringar av olika klassiker. De fick gissa vad den gemensamma nämnaren var, och därefter diskutera vad som kännetecknar en klassiker. De fick reflektera över vilka av de böcker som läses idag som kommer att räknas som klassiker i framtiden.

Eleverna fick läsa en av följande klassiker i grupper om fyra: Ringaren i Notre-Dame av Victor Hugo, Den flygande holländaren av Fredrick Marryat, Gullivers resor av Jonathan Swift, Skriet från vildmarken av Jack London, Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne och Robinson Crusoe av Daniel Defoe. Alla berarbetade av Maj Bylock. För att kunna bearbeta texten under läsningen ville vi att eleverna skulle arbeta med läsförståelsestrategierna som har utarbetats av En läsande klass. Fem olika karaktärer ska hjälpa till innan, under och efter läsningen. Det är spågumman, detektiven, reportern, konstnären och cowboyen. För att eleverna skulle få träna på det här sättet att samtala kring en text hade vi ett textsamtal i helklass, då vi diskuterade ett utdrag ur En väldsomsegling under havet. När de sedan började läsa sin bok i gruppen fick de stanna upp med jämna mellanrum och skriva ner sina tankar kring texten utifrån läsförståelsestrategierna. Vi utvärderingen av projektet kom det fram att de tyckte att det hackade upp läsningen för mycket, men vi såg också att de hade förstått boken på ett djupare plan än vad de föregående sexorna hade gjort.

Här kan man läsa mer om läsförståelsestrategierna: http://enlasandeklass.se/ 

(de olika figurerna ligger ute i högerkanten, klicka på dem så får du mer information om hur de används vid läsningen). Efter avslutad läsning möttes grupperna som hade läst samma bok ifrån de två klasserna för att diskutera boken med varandra. De fick förbereda sig inför textsamtalet genom att ta med sig något från boken som de ville diskutera ytterligare (tex. om det var något de inte förstod eller som var oklart) och välja ut en scen ur boken som de fastnade lite extra för  och berätta om vilka bilder och tankar den scenen framkallade hos dem.

Arbete med collagen

I samband med projektet skulle de också söka fakta om sin författare och presentera denna i ett digitalt collage. En lektion gick åt till att visa olika sidor som är bra att söka fakta om författare på, samta diskutera hur man kan göra när man hittar fakta på internet för att avgöra om sidan verkar trovärdig. Vi gick också igenom hur man kan hitta bilder på internet som man får använda fritt till sina skolarbeten. De digitala collagen gjordes på Glogster, http://edu.glogster.com/.

Här är två av de collage som gjordes:

Repetition av vad vi gjort under arbetsområdet inför utvärderingen

Vår padletsida som eleverna gjorde utvärderingen på

Eleverna fick redovisa sina collage för varandra och berätta om boken och författaren. Sist gjordes en utvärdering av projektet. Utvärderingen gjordes på Padlet. Alla elever satt vid var sin dator och fick skriva en sak de tyckte var rolig med arbetsområdet, och en sak de tyckte kunde göras bättre. Lite kort kan man säga att de uppskattade att läsa en bok som de annars inte hade valt själva, och att det var roligt att göra collage i Glogster, men att läsförståelsestrategierna hackade sönder läsningen. Till nästa års sexor får vi fundera på hur vi kan använda strategierna för att de inte ska förstöra läsningen - för vi har ju sett att de har gjort något väligt bra för elevernas läsförståelse.