Bokrådet besökte Ånestadsskolans biblioteksråd

Under näst sista veckan på terminen åkte vi till Ånestadsskolan för att träffa deras biblioteksråd. Förra året besökte de oss, nu tyckte vi att det var vår tur att komma till dem. Nästan alla bokrådsrepresentanter från Hjulsbroskolan följde med. Tillsammans fick de göra boktips på iPads, i appen PicCollage. Vi fikade också tillsammans och fick tid att gå runt och titta i deras bibliotek.

De färdiga boktipsen kommer att sättas upp i biblioteket i höst.

Kodning på fritids

Under vårterminen har fyra av skolans fritidshem fått arbeta med olika appar för att göra egna spel och för att träna sig i hur man ska tänka när man kodar.

Vid första tillfället fick de testa appen TinyTap och Make it. I TinyTap fick de göra egna pussel och i Make it fick de göra memory. Efter att de hade gjort ett färdigt spel fick de byta iPads med varandra och spela varandras spel.

Vid andra tillfället fick de testa att spela Kodable, en app där man ska få en boll att rulla i rätt bana. Tanken med denna app är att man ska nöta en ett programmeringstänk, som till exempel loopar.

Vid tredje tillfället testade vi Daisy the Dinosaur. Först spelade vi challenge mode tillsammans, eftersom den är på engelska. Efter det fick de testa free play mode för att bestämma själva vad Daisy skulle göra.

Eleverna har varit väldigt engagerade i alla appar, och velat fortsätta spela hemma. Förhoppningsvis kan det bli en fortsättning på detta arbete under nästa läsår.

Besök av författaren Anna Ehring

Förra veckan hade vi besök av författaren Anna Ehring, som träffade fyrorna och sexorna. Hon berättade för klasserna om sitt skrivande och sina böcker. Anna har varit författare i fem år och under de åren har hon gett ut fem böcker.

Eleverna hade läst första delen i serien Drakhjärta, som handlar om 11-årige Nisse Berg som just har förlorat sin mamma. Boken heter Syltmackor och oturslivet. Anna berättade om hur det kom sig att hon skrev den boken. Vid tiden när boken kom till tänkte hon mycket på att förlora någon, och på otur. Den första meningen hon skrev i boken var denna:

Min mamma är jättedöd, skitdöd och kommer aldrig tillbaka hit till mig.

Eleverna fick var sitt Drakhjärtakort

Den raden skvallrar om att Nisse känner sig arg över det inträffade, och att han faktiskt är lite arg på mamma för att hon har dött. Boken handlar mycket om hur sorg känns och att sorgen kan ha många uttrycksformer. Nisse tampas med en massa första gångs-känslor i böckerna: sorg, kärlek, svartsjuka och han får känna hur det känns att bli sviken av en vän.

Anna berättade att när hon först började skriva på boken om Nisse så var inte ödlan Harry med. Men hon kände att hon behövde någon i boken som kunde knacka hål på det "skyddande plexiglaset" som omger Nisse. Ingen av de andra karaktärerna i boken skulle kunna göra det - det behövdes ett talande husdjur för detta. 

Många ville ha autografer

Anna berättade också att hon lånar en hel del ifrån sig själv och sina upplevelser, men att hennes huvudpersoner är aldrig hon själv. Till den senaste boken Här vill inte hundar bo har hon lånat mycket från den egna uppväxten.

När hon skriver är hon skådespelare - hon lever sig in i de olika rollerna hon skriver om. När hon skriver om farmorn, då är hon farmorn. Därför kan hon inte sitta på fik och skriva som många författare gör, eftersom hon ofta sitter och pratar högt medan hon skriver. När hon börjar skriva en bok så skriver hon först ur sig berättelsen, utan att fundera så mycket på stavfel och meningsuppbyggnad. Hon berättade för oss att hon just nu håller på med en ny bok - eller rättare sagt fem böcker - hon skriver lite på en, lägger undan den ett tag och skriver lite på en annan.

Böckerna om Nisse illustreras med fotografier. Man ska få känslan av att Nisse själv har tagit dem. I själva verket är det Anna själv som har fotat bilderna till boken. Hon berättade att hon är väldigt nöjd med att hon har fått ha åsikter om hur omslaget ska se ut, och hur illustrationerna i boken ska se ut.

Och vi är väldigt nöjda över att Anna ville komma till oss!

Språkbruk i Norden

För andra läsåret i rad har vi genomfört projektet Språkbruk i Norden i de båda sexorna. Vi valde att ändra lite inför denna omgång, då vi kände att förra läsårets omfång var allt för stort.

Så här ser den pedagogiska planeringen ut för arbetsområdet:

Eleven ska utveckla sin förmåga att:

-Formulera sig och kommunicera i tal och skrift

-Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

-Söka information från olika källor och värdera dessa

Delmål 
(centralt innehåll som vi kommer in på):

-Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter dem emellan. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

-Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

-Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

-Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.  Skapande av texter där ord, bild (och ljud) samspelar.

Redovisning/bedömning:

-Elevens förmåga att söka information från olika källor och granska den kritiskt

(digitalt prov)

-Elevens kännedom om minoritetsspråken, dialektala skillnader samt likheter och skillnader i de närliggande språken (endast godkänd/inte godkänd).

(digitalt prov)

-Elevens förmåga att skriva faktatexter där ord, bild och ljud samspelar.

(faktatext i www.wikispaces.com)

Vad vi ska göra:

 -Titta på film, lyssna på radioprogram och föreläsning om de nordiska språken, minoritetsspråken samt olika dialekter.

-Söka information från olika källor om de nordiska språken, dialekter  och minoritetsspråken.

-Skriva texter parvis i wikispaces om de nordiska språken, dialekter samt minoritetsspråken, lägger in bilder, ljud mm.

-Redovisa muntligt för klassen för att delge och inhämta kunskaper.

Vi kan även arbeta med:

-Intervjuer med personer som har en annan dialekt eller pratar ett annat närliggande språk.

Arbetsområdet inleddes med en lektion där eleverna fick jämföra olika sidor på internet. Alla sidor handlade om djurförsök. Dessa sidor studerades:

Djurförsök.info

Djurens rätt

Wikipedias sida om djurförsök

Djuförsök är tortyr och meningslös död - blogginlägg

Eleverna fick gå in på de olika sidorna och fundera på hur bra/dåliga dessa var som källa till ett arbete om djurförsök. Därefter diskuterade vi i helklass vad de kommit fram till i sina grupper. Den källa de ställde sig mest kritiska till var blogginlägget. Dels tyckte de att sidan hade för mycket reklam, och dels tyckte de att headern inte kändes speciellt seriös. Klasserna hade jobbat en hel del med argumenterande texter och kunde hitta sådana typer av formuleringar i texten. Det hade varit intressant att bara ta ut texten på papper, så att eleverna inte hade störts av all info som fanns runt omkring texten, för att se om de hade tolkat innehållet på samma sätt.

Arbete med tankekarta på iPaden och med Wikispaces på datorn

Efter den inledande källkritiska övningen var det dags att sätta igång och samla fakta. Eleverna samarbetade två och två (i några grupper var de tre) kring ett av följande områden: danska och färöiska, dialekter, isländska, minoritetsspråk - finska, samiska och meänkieli, minoritetsspråk - romani chib och jiddisch och norska. De fick söka information med hjälp av några utvalda sidor, men de fick även söka fritt på internet. Informationen samlade de i en tankekarta, som de gjorde i appen Popplet på iPad. Det var viktigt att de efterhand skrev upp var de hade hittat informationen, så att de kunde sammanställa en källförteckning sedan. Det som skulle finnas med i texten, förutom en källförteckning, var bland annat historia, språkliga kännetecken och en ordlista.

Redovisning

Innan de fick börja att sammanställa den information de hittat, skrev vi en gemensam faktatext i helklass, för att repetera hur man bäst bygger upp en faktatext och får med alla delar på ett bra sätt. Efter att de hade färdigställt faktatexten (skrivit, infogat bilder, eventuellt infogat you tube-klipp) på sin wikispacessida fick de redovisa för varandra. Under redovisningen uppmanades lyssnarna att anteckna under tiden, eftersom de även skulle få ett prov på detta. Inför provet kunde de även gå in och läsa på de andra elevernas wikis.

Provet genomfördes digitalt, med hjälp av Socrative. En del av provet var en fråga där de fick resonera kring olika källors tillförlitlighet. Frågan löd så här:
"Du ska göra ett skolarbete om djurförsök. Till ditt arbete har du hittat tre källor: NE, Wikipedia och ett blogginlägg. Beskriv hur du tänker kring dessa källors tillförlitlighet när du använder dem."

Så här svarade en av eleverna:

Prov med hjälp av Socrative

"Blogginlägget hade jag varit lite skeptisk till att ta fakta ifrån för att det kan vem som helst skriva på. 

Wikipedia kan också vem som helst skriva på, men jag tycker att Wikipedia känns säkrare. Men man måste vara källkritisk till alla källor. Det vill säga att man jämför olika källor för att se om de skrivit lika dant. 
Man kan även kolla när sidan uppdaterades senast. 

NE är en stängd sida. Det betyder att bara de som har skapad den hemsidan kan skriva på den. Det gör att jag känner mig lite säkrare runt den källan. De som skriver inläggen på NE vet vad de skriver om och är säkra på sin sak. Jag skulle ha litat mest på NE:s inlägg och minst på bloggen."

Ett annat svar lyder så här:

"Ifall man först hittar informationen på wikipedia är det bra att kolla med andra källor för att på wikipedia så kan vem som helst skriva fakta som kanske är fel, wikipedia är en öppen sida som vem som helst kan skriva på.

På Ne kan man vara rätt så säker på vad som står där för att då är forskare och utbildade människor som skriver fakta texter.

Den opålitligaste faktan kommer ifrån blogginlägg för att där är det mycket känslor och åsikter om vad just bloggskrivaren tycker, han/hon kanske har råkat ut för någonting och då skriver den att t.ex hörlurarna är jätte dåliga men det kan vara så att det bara var de hörlurarna som hade konstruktionsfel.

För att vara helt säker om fakta ska man kolla på flera olika källor innan man blir säker på faktan."

Sammanfattningsvis har eleverna visat att de har förstått vikten av att vara källkritisk och att de har fått möjlighet att praktisera detta under arbetets gång.

Repetition av vad vi gjort under arbetsområdet, inför utvärderingen

Efter att arbetsområdet avslutats genomförde vi även en utvärdering på sidan Polldaddy. Eleverna fick fundera kring följande frågor:

• Vad har varit bra med arbetsområdet?
• Vad kan göras bättre till nästa gång?
• Hur tycker du att det har gått att samarbeta?
• Vad tycker du om din egen insats?
• Tycker du att du har övat din källkritiska förmåga på ett bra sätt?
• Hur tyckte du att det var att göra provet på datorn?

Så här svarar eleverna på frågan om vad som har varit bra med arbetsområdet:

"Det har varit en rolig uppgift som man lärde sig mycket på, tiden var kanske lite kort för att kunna fixa allt så det blev en bra fakta text."

"Jag har lärt mig mycket om de nordiska språken. Det va kul att skriva texten på wikispaces. Det var kul att söka fakta och sedan skriva in det i popplet."

"Jag tycker att det var bra med att vi skrev på wikispaces för de hade ingen rättstavning eller rättning eller vad man ska säga och då får man träna på stavningen."

"Att söka sin egna fakta och sen skriva sin egna fakta text för att man lärde sig faktan på ett lätt och bra sätt (det satte sig i huvet snabbt)."

På frågan om vad som kunde göras bättre till nästa gång kom det fram önskemål om att få mer hjälp att hitta fler sidor på internet. Det är något vi var medvetna om redan förra omgången, att det är svårt att hitta fakta om nordiska språk som är lätt att ta till sig. De flesta sidor är för svåra.

På frågan om de tyckte att de hade fått öva på sin källkritiska förmåga på ett bra sätt svarade de så här:

"Ja, jag tycker att jag har koll över min källkritiska förmåga. Använder det här hemma också om jag ska leta upp något på internet. Brukar om jag ska söka upp något kanske kolla på tre fyra sidor utöver det."

"Jaa, det tycker jag verkligen! Det var hur bra som helst att vi gick igenom det här med källkritik eftersom att det var flera frågor som handlade om det på SO nationella!"

"Jag tycker att jag kunde ha varit lite mer källkritisk. Min grupp hade bara ca 5 källor och det tycker jag är lite för lite."

"Ja! Jag har inte tyckt att det varit så svårt med källkritik förut men jag blev bättre och lärde mig fem saker jag behövde kolla upp för att se om källan var säker eller inte."

Många av eleverna var lite oroliga innan när de fick reda på att provet skulle göras på datorn. Men efteråt var många positivt inställda till provtillfället. På frågan om hur de tyckte att det var att göra provet på datorn skrev de så här:

"Att göra provet på datorn var mycket mycket roligare än att skriva. Tycker verkligen att vi borde göra det oftare då det är mycket mera effektivt. Plus att det blir lite roligare för eleven en att skriva direkt på ett lösblad! Så verkligen tummen upp för ett digitalt prov!"

"Jag tycker det var roligare än att skriva för hand för att det är enklare på datorn och det är något nytt med att ha provet där."

"Det var inte bra. Jag är inte lika snabb på datorn som för hand men jag är rätt snabb. Ändå blev det jättesvårt att hinna. Jag kan inte se meningen med att ha det på datorn."

"Mycket bättre! Jag personligen som har en liten handstil och har ett hårt penngrepp tycker att det var kul! Det blev liksom roligare att göra provet efter som jag omedvetet sammankopplar dator med roliga saker."

Eleverna gick verkligen in för utvärderingen och den har gett oss flera nya tankar om hur detta arbetsområde kan utvecklas till nästa läsår.

Bokveckan 2014

Förra veckan anordnades den årliga bokveckan på Hjulsbroskolan. Veckan har planerats av Bokrådet. De har också tagit hand om mycket av förberedelserna.

Som vanligt hade vi ett bokbytarbord, där alla elever fick ta med sig en bok eller flera hemifrån, för att sedan byta till sig en nya bok. I samband med bokbytarbordet fanns det en tipspromenad uppsatt på skolgården. Frågorna handlade såklart om böcker och författare.

På onsdagen var fyrorna inbjudna till Barnens bokens dag på stadsbiblioteket. Denna dagen firades världsboksdagen runt om i världen, och på stadsbiblioteket ville man uppmärksamma detta genom att erbjuda ett program för barn. Eleverna fick gå en tipspromenad, titta på Bokjuryns presskonferens där Bokjuryvinnarna avlöjades samt lyssna till författaren Katarina Genar. Hon berättade om sina böcker och sitt skrivande. Hon gav oss också ett smakprov på en kommande bok, Röda spår, som eleverna blev väldigt sugna på att läsa.

På torsdagen hade vi en gemensam tid då hela skolan läste samtidigt under cirka 20 minuter. All personal deltog i läsningen.

I samband med veckan sattes en utställning upp, där all personal på skolan tipsar om en bok samt berättar om varför de gillar att läsa eller varför de tror att det är bra att läsa. Utställningen har lockat till många samtal bland eleverna, som gärna stannar och tittar på bilderna på väg till och från matsalen. Vi vill visa för eleverna att vi är läsare allihopa, på ett eller annat sätt, och att läsning kan vara ett intresse genom hela livet.

Ettorna gjorde fina bokugglor med boktips, som sitter uppe i deras klassrum.

Under veckan gjordes också många fina bokmärken, som kommer att sättas upp i biblioteket om några veckor, då vi kommer att ha vår traditionella bokmärkestävling.

Eleverna har också fått skriva dikter, som bokrådet kommer att få läsa och enas om en vinnare på lågstadiet och en på mellanstadiet.

Påsklovet - på spåret ut i böckernas värld

Under påsklovet fick de barn som var på fritids komma till biblioteket för att delta i den årliga påsktävlingen. Tidigare år har fritidshemmen Eken och Linden vunnit.
Vem som vann i år avslöjas inte riktigt ännu...

I år var temat för tävlingen På spåret ut i böckernas värld. Det blev en slags På spåret-liknande tävling - fast utan filmade tågresor. Barnen blev indelade i olika lag: lag Villa Villekulla, lag Mattisborgen, lag Valleby, lag Narnia och lag Hogwarths. De fick ledtrådar på olika poängnivåer: 10, 8, 6, 4 och 2 poäng. Alla frågor hade någon koppling till böcker. Det var antingen en barnboksfigur eller en författare som efterfrågades. Till varje fråga ställdes två följdfrågor, som alla lag fick svara på. Utöver det var det en musikfråga, en fråga om inledningar i böcker och en fråga där de skulle para ihop rätt titel med rätt författare. Lagen kämpade mycket väl med frågorna. Som vanligt var det väldigt trevligt att träffa alla fritidsbarn och få leka lite tillsammans med dem!

Fiskar

I samband med att ettorna arbetade med bokstaven F genomfördes ett fisktema. Arbetsområdet innefattade att eleverna skulle läsa olika källor om en fisk, skriva en faktatext, och presentera den i appen PathOn. Tillsammans med de båda lärarna i år 1 skrevs denna pedagogiska planering för temat:

Förmågor som eleven ska utveckla:

• söka information från olika källor och värdera dessa

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift, 

Delmål:

• strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• skriva på dator

• beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll organiseras

• informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn

• källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet

Att jobba med:

• Repetition av förskoleklassens Källspanarna

• Läsa två texter om akvariefiskar och gemensamt samla fakta i digital tankekarta (popplet)

• Skriva en gemensam faktatext

• Läsa två texter om svenska fiskar (två och två) och samla fakta.

• Skriva en faktatext på iPad

• Få information om hur man letar bilder på nätet och vilka man får använda

• Tillverka ett digitalt vykort på iPad i appen PathOn

Vi började arbetsområdet med att repetera Källspanarna, som eleverna arbetat med tillsammans med mig i biblioteket när de gick i förskoleklass. Här finns mer information om Källspanarna: http://bokhjulet.blogspot.se/2013/06/kalla-en-san-har-vi-i-vart-hus-om.html  Jag visade vilka böcker vi hade läst och hade med mig bilder på vad vi hade sagt och kommit fram till i våra diskussioner kring källkritik. 

Sedan läste vi boken Fisken heter Felix av Leif Schack-Nielsen, som handlar om en slöjstjärt. Utifrån den texten gjorde vi gemensamt en tankekarta. Efter det läste vi en text till, denna gång hämtade vi faktan från internet: http://arkenzoo.se/vara-experter/marie-m-adengard/fiskgrupper  Här fick eleverna fundera på om de tyckte att det var en bra källa. Vad är det för en slags sida? Hon som har skrivit texten benämns som fiskexpert, vad innebär det? var två frågor som eleverna fick fundera kring. Vi enades om att det nog var en ganska så bra källa, och så jämförde vi det som stod på sidan med det som vi hade läst i boken. Utifrån tankekartan skrev vi sedan en gemensam faktatext.

Eleverna blev indelade två och två, och alla fick en av följande fiskar att fördjupa sig i: abborre, rödspätta, lax, mört, gädda, torsk, ål eller sill. Det första de skulle göra var att hitta en bild på sin fisk som de skulle skriva sin text till. Vi gick igenom hur man hittar bilder på Google som man får använda - och att det är viktigt att man inte tar bilder som är upphovsrättsskyddade. 

De läste först en text om sin fisk, och skrev sedan ner det som de tyckte var viktigast. Efter det fick de jämföra med en annan text. Faktatexten skrev direkt i appen PathOn. Många fina faktatexter författades under detta arbetsområde. Några exempel finns här nedan: