1 december - boktips 4-6

I den första luckan finns boken I kungens spår av Peter Arrhenius.

Fanny Falk är medlem i den hemliga organisationen VAO, som betyder Vän Av Ordning. VAO reser i tiden och styr upp historien när det behövs. Som när Gustav Vasa riskerar att inte bli upphunnen på väg till Norge och därmed inte kommer att bli kung. Det blir Fannys uppgift att resa tillbaka till 1520 och rädda Sverige. Det är hennes första helt egna uppdrag och hennes chans att bli en fullvärdig medlem av VAO. Fanny har ett högst personligt intresse av att uppdraget ska lyckas. Om inte Gustav Vasa blir kung och landet Sverige enas, då kommer heller inte nationaldagen att firas den 6 juni. Just på nationaldagen ska ju Fanny träffa Julien som hon är kär i!

1 december - boktips F-3

I dagens lucka hittar vi boken Singers melodi av Vanna Rosenberg.

Sjölejonet Singer hamnar på en cirkus där han trollbinder publiken med sin vackra sång. Lejontämjarungen Manfred är bästa vännen. En morgon är Singer borta och apelsinlådan där han brukar sova tom. Manfred påminner sig om att Singer verkat lite frånvarande och ledsen den sista tiden. Purpursälen Viola har hört att han har pratat om sin längtan efter havet. Det visar sig att fler av djuren på cirkusen har en längtan någonstans, fast för strutsen är det öknen och för schimpansen är det djungeln. Manfred ger sig iväg på en resa för att försöka hitta Singer.

Barnboksfigur Go

Under höstlovet fick de barn som var på fritids ta del av skolbibliotekets aktivitet, Barnboksfigur Go. Inspirationen kommer naturligtvis från Pokemon Go men istället för att fånga japanska monster skulle barnen leta efter barnboksfigurer.

Upplägget var följande: Barnen blev indelade i lag. Jag hade delat in skolans lokaler i fem olika områden: Alfonsland, Villa Villekulla, Lönneberga, Mumindalen och Hogwarts. Lagen fick ett område där de skulle börja leta. Innan de gick iväg till sitt ställe fick de skanna en qr-kod. Detta var motsvarigheten till pokestop, jag kallade det för bokstop och barnen skulle svara på frågor om figurer som hörde hemma i det området de skulle till. Bokstoppet var alltså ett sätt att samla kunskap, kraft, för att kunna leta upp figurerna. På varje ställe hade jag gömt bilder på figurer som hörde till den boken/böckerna. Vissa var lättare att hitta än andra. En del fanns på bild, vissa fanns bara som ett föremål - till exempel Muminmamman, där skulle man leta efter hennes handväska. Detta fick man dock lista ut själv - några ledtrådar fick man genom att svara på frågorna.  För frågorna använde jag mig av Polldaddy. Då fick de också möjlighet att kolla så att de hade svarat rätt på frågorna. Så här kunde frågorna se ut:

http://hjulsbroskolan.polldaddy.com/s/villa-villekulla

När de hade svarat på frågorna var det dags att hitta figurerna. En del var svårare att hitta än andra, de gav också fler poäng. När de hittat en figur skulle de fotografera den så att jag kunde se att de verkligen hittat figuren. De skulle dessutom fylla i ett bokdex, ett papper där figurerna de skulle hitta och hur många poäng de var värda stod. När de hittat alla fem figurer som fanns gömda i området fick de komma tillbaka till biblioteket för att få ett nytt ställe att gå till. De barn som hann och ville fick leta på alla fem ställena.

Dobby hittas bakom gardinen

Det märktes att barnen tyckte att det var en rolig aktivitet! Och förhoppningsvis lärde de sig lite också.

 

Elin Lindells besök hos treorna

I oktober fick treorna på Hjulsbroskolan besök av författaren och illustratören Elin Lindell. Innan besöket hade treorna förberett sig genom att läsa Elins böcker och tänka ut frågor. Frågorna handlade både om Elins vardagsliv och om hennes jobb som författare.

Elin började besöket med att berätta om vad hon själv velat bli som barn. När hon var tio år ville hon bli fotbollsproffs, fågelskådare eller arkeolog. Eftersom hon var bra på att skriva och tyckte om att jobba inomhus blev hon istället journalist på sin favorittidning: Kamratposten. Det var när hon jobbade med att skriva tidningsartiklar för barn som hon fick idén att börja skriva böcker för barn.

Hon frågade sen om treorna kunde gissa vad som behövdes för att bli en bra författare. Barnen gissade snabbt att en författare behöver öva på att skriva och det höll Elin med om. Elin berättade att den andra saken som man behöver göra för att bli en riktigt bra författare är att läsa, läsa, läsa.  

Elin berättade för treorna om sina olika böcker, som de kände igen och hade läst några av. Efteråt fick eleverna ställa frågor som de förberett och Elin svarade efter förmåga. En fråga var varför Elin skriver om pinsamma saker i sina böcker om Hjördis. Elin förklarade att hon tyckte att det var bra att ha med saker i böcker, fast de var pinsamma eftersom de ändå finns i verkligheten. Hon sa också att vissa av hennes böcker inte var tänkta som högläsning egentligen och att hon förstod att vissa saker kunde bli för pinsamt att höra i grupp.   

Till sist kom eleverna och Elin tillsammans på titel och framsida till en ”ny” bok i den populära och roliga Hjördis-serien. Elin visade hur hennes titlar i Hjördis-serien såg ut, exempelvis Upphittat: Tiger och silverfisk. Först fick klassen ge förslag på ett ord som skulle stå först i titeln. Klassen gav flera förslag och Elin valde till slut Hjälp. Klassen fick ge fler förslag på resten av titeln som kunde fungera med ordet hjälp. Elin valde tjuvar och skilsmässa. Förslagen på hur framsidan på boken skulle se ut var bland annat ett sprucket hjärta och en skugga med ficklampa. Treorna fick i uppdrag att göra ett förslag på en framsida och sedan skicka den till Elin, eftersom lektionen tog slut innan klassen hann börja måla. Elin lovade att skicka en egen skiss på framsidan till klassen som svar.

Mycket uppskattat besök!

IASL 2016

 

I slutet av augusti åkte jag och skolbibliotekschef Lisa Ekman till Tokyo för att delta i den årliga IASL-konferensen. Under fyra dagar fick vi ta del av skolbiblioteksverksamhet från alla världens hörn. En av dagarna medverkade jag som talare. Tillsammans med Martina Lundström, tidigare utvecklingsledare för IKT inom Linköpings kommun, skrev jag ett paper med namnet The key to digitization success: making the school librarian a true pedagogical partner. När vi fick meddelande om att vårt paper accepterats av IASL, hade Martina fått en ny tjänst och hade inte längre möjlighet att medverka vid konferensen. 

 

 

Vi anlände på söndagen och hann att bekanta oss lite med Tokyo. På måndagen inleddes konferensen med en flaggceremoni, där en person från alla deltagande länder fick gå fram på scenen med sitt lands flagga. Från Sverige var det Per Johansson, skolbibliotekarie från Spånga gymnasium, som fick ha hand om flaggan. 

 

En dag av konferensen ägnades åt att göra studiebesök på skolor. Vi besökte två skolor, Yamato City Municipal Fumigaoka Elementary School och Yamato City Municipal Hikarigaoka Junior High School. Besökens upplägg såg ungefär lika ut: först fick vi en introduktion till skolan och biblioteket, antingen på japanska eller engelska, sedan fick vi titta runt i biblioteket och ställa frågor. Alla hade sin egen personliga tolk. Vi fick också ta del av uppträdanden och delta i japansk dans. Här nedan ser du lite bilder från skolbiblioteksbesöken:

 

 

På torsdagskvällen hölls en traditionell Gala dinner. Förutom att god mat fick vi njuta av dansuppträdanden och så hölls en auktion, där föremål som deltagarna tagit med sig från sina respektive länder auktionerades ut.

Sommarboken

Som vanligt fick elever från år F-5 erbjudande om att vara med i Sommarboken. Precis som tidigare skulle man läsa fem böcker under sommarlovet och skriva om dem i ett häfte. Tidigare år har det räckt att skriva vad boken handlar om i häftet, men i år ville vi att eleverna skulle arbeta mer med läsförståelse i samband med läsningen.

Vi gjorde två olika häften, ett för lågstadiet och ett för mellanstadiet. Häftena innehöll lite olika uppgifter. Uppgifterna i lågstadiets häfte var följande:

• Förutspå

Eleverna skull fundera på vad det trodde boken skulle handla om innan de började läsa och likaså efter att de läst klart boken.

• Likheter/skillnader huvudperson och läsare

Uppgiften bestod i att fylla i ett venn-diagram utifrån vilka likheter och skillnader mellan de själva och huvudpersonen i boken.

• Nya ord

Eleverna skulle plocka ut fem nya ord ur boken och förklara innebörden av dessa.

• Intervju med huvudpersonen

Uppgiften var att "intervjua" huvudpersonen genom att besvara följande frågor: vad heter du, hur gammal är du, vad gör du (jobbar, går i skolan), hur ser du ut, hur ser din familj ut och vad har du för kompisar.

• Sammanfatta handlingen i fyra rutor

Inspirerade av Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom lät vi eleverna rita och skriva om boken i fyra rutor. Många elever gick in för detta helhjärtat och skrev och ritade jättefint!

Uppgifterna för mellanstadiet såg ut så här:

• En efterlysning

Uppgiften var att skriva en efterlysning på en person i boken. Det skulle finnas namn på den efterlysta, var personen försvann, hur personen ser ut och vilka egenskaper personen har. En efterlysning kunde se ut så här:

• Ett vykort

Uppgiften bestod i att skriva ett vykort till en av personerna i boken. Vykortet skulle handla om en händelse och vykortsskrivaren skulle ställa en fråga till personen om händelsen och beskriva hur hen själv skulle ha upplevt händelsen.

• Sammanfatta handlingen i fyra rutor

Inspirerade av Henrik Langes 80 romaner för dig som har bråttom lät vi eleverna rita och skriva om boken i fyra rutor. Många elever gick in för detta helhjärtat och skrev och ritade jättefint!

• En tidningsartikel

Uppgiften gick ut på att plocka ut en händelse ur boken och skriva en kort artikel om denna. Artikeln skulle innehålla en rubrik, ingress och brödtext.

• Nya ord

Eleverna skulle plocka ut fem nya ord ur boken och förklara innebörden av dessa.

 

 

Den klass som läste flitigast fick också motta sommarbokspokalen. I år gick vinsten till klass 3b, där alla elever lämnat in ett häfte! Så här glada blev de här de fick pokalen, var sin bok och dessutom glass:

 



Empatiprojekt

Från stadsbiblioteket kan man låna böcker som ingår i Empatiprojektet och använda dessa till gruppläsning. Vi lånade in ett antal böcker till de tre klasserna i år 5 för att eleverna skulle läsa dessa under vårterminen. Titlarna som lånades in var:

Äventyrveckan av Sofia Nordin
Svarta kängor med gul söm av Mårten Melin
Den osynliga flickan av Deborah Ellis
Bästa kompis av Kalle Güettler
Mördare av Torsten Bengtsson
Den tatuerade mamman av Jaqueline Wilson
Svikarboken av Lin Hallberg
Kompisboken av Lin Hallberg
Det finns inga skridskor i öknen av Mats Berggren


Läsningen delades in i tre perioder och en bok lästes i grupper om fyra varje period. Första perioden arbetade vi med litteraturcirklar. Tillsammans med bibliotekspedagogen och litteraturpedagogen på skolan var jag förra våren på studiebesök på Gunnesboskolan i Lund för att vi skulle lära oss hur arbetet med litteraturcirklar går till. Här kan man läsa mer om hur de arbetar med modellen på skolan:
http://www.lund.se/Grundskolor/Grundskola-Gunnesbo/LaraLara---Portfolio/Larandemodeller/Litteraturcirklar/

Vi valde ut sex roller som eleverna skulle turas om att vara vid varje samtal: diskussionsledare, sammanfattare, sammankopplare, ordletare, personbeskrivare och miljöbeskrivare. Eleverna förberedde sig inför varje samtal genom att fokusera på sin uppgift. Till varje samtal hade alla elever även i uppgift att vara ordletare och miljöbeskrivare. Till sin hjälp hade de var sitt häfte där de kunde skriva ner sina reflektioner och där det fanns information om vad rollerna innebar. I häftet fanns dessa stödbilder:

Eleverna hade ett samtal i veckan om boken och läsning samt förberedelse skulle ske hemma. Elevernas dokumenterade sina samtal på en blogg, http://hjulsbroskolan04.se/

Den andra periodens upplägg såg ut enligt följande:

Vecka 1:

Uppgiften denna vecka är att beskriva protagonisten. Ni har förberett er genom att svara på följande frågor:

• Namn och ålder.
• Utseende – hur ser personen ut och vad använder den för kläder?
• Personlighet – hur är personen? Snäll, rolig, sur, blyg, påhittig etc.?
• Egenskaper – vad är personen bra på och vad är personen dålig på? Vad har personen för starka sidor och vad har den för svaga?
• Vad har personen för familj, vänner, umgängeskrets?
• Hur tror ni personen uppfattas av andra?
• Hur tror ni personen känner sig? Beskriv personens känslor och hur ni tror att den mår.

Vecka 2:

Uppgiften denna vecka är att beskriva antagonisten. Ni har förberett er genom att svara på följande frågor:

• Namn och ålder.
• Utseende – hur ser personen ut och vad använder den för kläder?
• Personlighet – hur är personen? Snäll, rolig, sur, blyg, påhittig etc.?
• Egenskaper – vad är personen bra på och vad är personen dålig på? Vad har personen för starka sidor och vad har den för svaga?
• Vad har personen för familj, vänner, umgängeskrets?
• Hur tror ni personen uppfattas av andra?
• Hur tror ni personen känner sig? Beskriv personens känslor och hur ni tror att den mår.

Vecka 3:

Denna vecka ska ni beskriva problemet i boken ni läser. Diskutera följande frågor och dokumentera er diskussion här på bloggen:

• Beskriv problemet, vad är det som händer. Hur uppstår problemet?
• Vem eller vilka utsätts för problemet?
• Vem, vilka eller vad skapar problemet?
• Vad blir konsekvenserna för de som blir utsatta av problemet? Hur blir de lidande?
• Hur skulle ni hantera problemet? Vad skulle ni göra för att det skulle hindras eller bli bättre? Vilka råd skulle ni ge till karaktärerna i boken för att de skulle klara av problemet?

Vecka 4:

Skriv en bokrecension.

Det tredje blocket skulle följande diskuteras i samtalen:

Vecka 1:

Försök att sätta dig in i protagonistens liv, vad har hen för känslor och vad är hens problem.
Beskriv sedan så noga som möjligt hur du uppfattar att personen mår och varför den mår så.
Därefter beskriver du hur du skulle vilja hjälpa personen. Vad skulle du ge hen för råd och vad skulle du själv kunna göra för hjälpa hen om du var dennes klasskamrat?

Vecka 2:

Försök att sätta dig in i antagonistens liv, vad har hen för känslor och vad är hens problem.
Beskriv sedan så noga som möjligt hur du uppfattar att personen mår och varför den mår så.
Därefter beskriver du hur du skulle vilja hjälpa personen. Vad skulle du ge hen för råd och vad skulle du själv kunna göra för hjälpa hen om du var dennes klasskamrat?

Vecka 3:

Du ska nu skriva ett brev till protagonisten och antagonisten.
Genom brevet kan du ge goda råd till dem, stötta dem, eller uppmana. Fundera på vad du skulle vilja säga till dem, vad du skulle vilja berätta för dem för att få situationen bättre mellan dem och hjälpa dem reda ut problemet.


Läsprojektet blev mycket lyckat och det fördes många givande och intressanta diskussioner i grupperna. Eleverna tyckte att böckerna var väldigt bra och att det fanns mycket att diskutera i dem.