Per Gustavsson

I början av juni hade vi besök av Per Gustavsson. Han besökte år 2 och 3 i samband med ett Skapande skola-projekt.

Han berättade om sitt arbete som illustratör, som han utför i en lokal på Söder i Stockholm där han sitter tillsammans med andra författare och illustratörer. När han ritar använder har ljusbord och han ritar av sina skisser flera gånger. För att visualisera detta för eleverna visade han hur en illustration växer fram, från första skiss till färdig illustration. Per berättade att det tar ungefär en dag för honom att rita en färdig bild. Ibland använder han datorn för att redigera i bilden, men han gillar att hålla i en penna och höra ljudet mot pappret så det är inte alltid han använder datorn.

Han visade flera olika bilder som visade hur mycket - eller lite - det kan blåsa och hur man kan illustrera detta.

Per berättade också för eleverna hur ett samarbete med en författare kunde se ut - i det här fallet arbetet med böckerna om nallen Kompisen som är skrivna av Moni Nilsson. Med elevernas hjälp ritade han figurerna - igelkotten och haren från Vad gör du...? böckerna av Mats Wänblad. Det blev lite tokigt emellanåt!

Pers besök uppskattades mycket av eleverna och jag kan varmt rekommendera att boka honom för ett illustratörsbesök!

Katarina Genar

Katarina Genar besökte skolan vid ett flertal tillfällen under vårterminen.

Vid det första tillfället besökte hon år 2 och år 3 och berättade om sitt författarskap och sina böcker. Under besöket fick eleverna veta att hon är uppvuxen i Linköping, att hon gick på Kvinnebyskolan och att hon fortfarande bor i Linköping tillsammans med två barn och en hund.

Hennes första bok var En hemlig vän. Inspiration till den fick hon från Norrköping och det hus hennes mormor bodde i. Det fick bli det hus Henrietta flyttar in i. Inspiration till Den magiska kappan fick hon en dag när hon gick över kyrkogården i Linköping och fick syn på en gravsten där en flicka som bara blev 6 år låg begravd.

Hon tipsade eleverna om att tänka på att använda alla sinnen när de skriver. Något som vi faktiskt hade övat på i år 2 några lektioner innan Katarina besökte oss, så det kändes passande att en riktig författare gav oss samma tips. Hon anser att det ska vara mycket ljud i spökhistorier, det gör att de blir mer spännande. Men boken måste sluta med att allt löser sig, det där som var lite mystiskt ska visa sig inte vara så farligt till slut.
 

Hon berättade att hon blev författare för att hon gillar böcker. Egentligen ville hon bli skådespelerska trots att hon var lite blyg, men blygheten försvann när hon spelade teater. Som barn gillade hon Astrid Lindgrens böcker. Hon har skrivit 14 stycken böcker och bland dem tycker hon att Röda spår är läskigast och mest gillar hon Den magiska kappan. Hon skriver också lättlästa böcker för vuxna. Det tar henne ungefär ett år för henne att skriva en bok.

 

 

Vid det andra tillfället Katarina kom fick eleverna prova på att skriva en berättelse tillsammans med henne. Vilket passade extra bra i år 2 med tanke på att vi arbetat intensivt med spökberättelser under en längre period och eleverna just hade satt igång att skriva egna berättelser. Tillsammans med Katarina skrev klassen en gemensam text. Katarina drog ett namn på en elev i klassen som fick bestämma vem den skulle handla om, efter det drog hon nästa namn som fick komma på fortsättningen. Det resulterade i två spännande berättelser, den ena kan du läsa här: http://hjulsbros08orb.blogspot.se/2017/05/en-laskig-saga-som-eleverna-gjorde.html

 

I år 3 gjorde Katarina lite annorlunda. Hon gav eleverna olika uppgifter två och två, till exempel skulle paret bestämma var huvudpersonen bodde, hur hens familj såg ut, något personen är bra på och något som den är rädd för. Efter det fick eleverna två och två skriva en berättelse på iPad utifrån den huvudperson hela klassen hjälpts åt att ta fram.

 

 

Efter Katarinas båda besök blev det ett riktigt sug efter hennes böcker. Inte en enda titel gick att hitta i hyllorna och en lång kö bildades i BOOK-IT. Katarina är verkligen värd att boka om man vill ha författarbesök eller skivarverkstad. Hon är superproffsigt och supertrevlig! Och eleverna älskar henne.

Prov i källkritik

För att bedöma elevernas källkritiska förmåga testar vi dem ibland med ett prov. Provet föregås alltid med praktiska övningar och arbete med källkritik, så att eleverna har tillfälle att öva innan de bedöms.

Nyligen testades eleverna i år 5 i samband med en historialektion. Det var ett oförberett prov som hade föregåtts av en lektion i källkritik samma vecka. Innehållet i den förberedande lektionen var följande:

• Genomgång muntliga/skriftliga/materiella källor
• Praktisk övning hämtad från boken Sökrummet
• Genomgång primär/sekundärkällor
• Praktisk övning hämtad från boken Källkritik med källspanarna
• Praktik övning där eleverna fick titta på olika källor och värdera dessa utifrån de källkritiska frågorna.
• Genomgång av de olika källorna, skriva resonemang tillsammans.

De källor eleverna fick värdera var följande:

Källa 1: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalmarunionen

Källa 2: http://upptacksverigeshistoria.se/om-kalmarunionen-del-1/

Källa 3: http://detnordiskekjokken.bloggplatsen.se/2013/07/23/10041245-nordiska-kandisar-i-medeltiden/

Källa 4: Utdrag ur en lärobok i historia

Eleverna fick använda sina lärplattor för att undersöka källorna.

Eftersom vi hade bestämt att de skulle få ett oförberett prov som liknade den praktiska övningen där de fick titta på olika källor så la vi stor vikt vid att formulera källkritiskt gångbara resonemang kring källorna. Vi gjorde detta gemensamt i klassen och vi klargjorde skillnaden mellan ett enkelt, utvecklat och välutvecklat resonemang.

Vid provtillfället såg uppgiften ut så här:

Du ska göra ett arbete om den heliga Birgitta och har hittat tre källor som alla berättar om henne:

• en wikipediaartikel
• heliga Birgittas dagbok
• en lärobok i historia från 1985

Resonera kring dessa källors användbarhet. Använd dig av de källkritiska frågorna och ta med både fördelar och nackdelar. Kom ihåg att ställa frågorna vem? varför? hur? när? till källorna!

Eleverna enbart tänka sig källorna, inte titta på dem på lärplattorna eller i fysiskt exemplar. Detta upplevdes som lite krångligt, men då de hade fått resonera kring liknande källor vid övningstillfället ansåg vi att de skulle kunna resonera kring dessa tänkta källor också.

Förra läsåret fick eleverna göra en likande bedömningsuppgift, fast då inom ämnet geografi. Jag har tittat på resultaten från det tillfället och jämfört dessa med resultatet från denna uppgift och sett en klar förbättring då alla blev godkända vid detta tillfälle. Vid det förra bedömningstillfället var det några som blev underkända. Om man tittar på kunskapskraven för år 6 så har andelen E har minskat rejäl, och andelen C är fler. Ett resultat eleverna inte hade uppnått ifall de inte hade fått kontinuerlig undervisning i källkritik.

Lilla Aktuellt

I förra veckan var Lilla Aktuellt på besök för att filma en lektion i källkritik och även intervjua elever om hur man är källkritisk. Klassen de besökte var 5a, som faktiskt har viss vana av att bli filmade då Östnytt besökte dem för ett par år sedan, även då handlade det om källkritik.

Inslaget sändes i tisdags och här kan du kolla på det:

http://www.svt.se/barnkanalen/barnplay/lilla-aktuellt/12082098

Det finns även ett klipp där våra elever ger sina bästa källkritiska tips:

http://www.svtplay.se/klipp/12073682/4-tips-det-ska-du-kolla-for-att-se-om-nyheten-ar-sann?info=visa

Genreläsning på läslovet och julovet

Inför Läslovet fick eleverna med sig en blankett hem där de skulle fylla i vilken genre de brukade läsa och välja en ny genre som de skulle testa under lovet. Efter att de läst boken skulle de fylla i vad de tyckte om boken, och utvärdera om kunde/inte kunde tänka sig att läsa något liknande igen. De som lämnade in en ifylld lapp var med i en utlottning av bokpriser.

Denna utmaning skapade ett stort engagemang hos eleverna. Veckan innan lovet hade alla klasser lånetid och det var många som frågade och ville ha hjälp att hitta en ny genre. Flera elever gjorde lite oväntade val, till exempel var det många killar som valde en hästbok, något som inte är så vanligt annars.

 

Efter lovet märktes en stor efterfrågan på olika genrer. Några hade testat en ny genre och ville ha tips på fler bra böcker inom samma genre. Vi fick extra medel för att köpa in fler böcker inom de genrer som vi kände att vi behövde utöka.

 

När det närmade sig jullov bestämde vi oss för att fortsätta arbetet med att få eleverna att läsa i olika genrer. Det läsbingo eleverna i år 3-6 fick med sig hem innehöll några tomma rutor, där skulle eleverna själva rita eller skriva en genre de hade läst. De som lämnade in en bingobricka med minst en bingorad var med och tävlade om bokpriser.

 

För att fortsätta arbetet med genreläsningen kommer vi under bokveckan senare i vår ha en omröstning om vilken genre som är populärast på Hjulsbroskolan.

Person- och miljöbeskrivningar utifrån klassiker

Tillsammans med de tre lärarna i svenska år 6 planerade jag ett arbetsområde som skulle låta eleverna öva på att skriva person- och miljöbeskrivningar. Då vi tidigare arbetat mycket med klassiker, de bearbetade versionerna av Maj Bylock, och visste att det var lätt att låna in flera exemplar av dessa, valde vi att utgå ifrån dessa klassiker och arbeta med eget skrivande utifrån dem.

Vi lånade in exemplar av Skriet från vildmarken av Jack London, Den flygande holländaren av Frederick Marryat, Ringaren i Notre Dame av Victor Hugo, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe och Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne. Eftersom böckerna är bearbetade och förkortade så blir beskrivningarna av karaktärer och platser rätt så kortfattade. Att låta eleverna utgå från den information de får i boken och fantisera vidare kring personer och miljöer kändes som ett bra upplägg.

Eleverna fick läsa i grupper om tre-fyra. Vi delade upp läsningen på fem veckor. Den första veckan skulle eleverna läsa tre-fyra kapitel och efter läsningen skulle de utifrån ett utdrag ur det de just läst göra följande uppgift:

- Vilka prepositioner hittar du?
- Vilka prepostionsfraser hittar du? Skriv av hela meningen och markera prepostionsfrasen.
- Vilka adverb hittar du? Skriv av hela meningen.
- Sammanfatta kapitlet du just läst kortfattat.

Under vecka två och tre skulle eleverna arbeta med personbeskrivningar (gestaltningar). Dessa lektioner höll Frida, som var trainee på skolbiblioteket under tio veckor i höstas, i. Hon läste exempel på olika typer av personbeskrivningar. Hon tipsade eleverna om att de skulle använda lika mycket verb som adjektiv. Uppgiften till eleverna var följande:

1. Läs 3 kapitel i boken
2. Välj ut en karaktär i boken
3. Skriv ner vad ni fått veta om karaktären i en punktlista
4. Skriv en egen text om den karaktären som gestaltar personligheten
Fortsätt på meningen:
”Jag gick in i rummet, där stod…”

De som ville fick läsa sina beskrivningar högt för resten av klassen.

Vecka fyra och fem var det dags för eleverna att arbeta med miljöbeskrivningar. Jag började med att läsa ett utdrag ur Ronja Rövardotter, avsnittet när Ronja går ut i skogen för första gången. Med det avsnittet som inspiration fick eleverna följande uppgift:

- Välj ut en miljö ur boken
- Bestäm vem som ska vistas i miljön (ska vara en person ur boken)
- Fundera över om personen hemmastadd i miljön? Eller är miljön ny för hen?
- Använd alla sinnen för att beskriva miljön – syn, hörsel, lukt, känsel, smak
- Beskriv hur personen interagerar med miljön

Om eleverna hade svårt att komma igång rekommenderade jag dem att spalta upp följande på ett papper:

ser        hör       luktar      känner

Under varje ord fick de skriva ord som de kom att tänka på när de tänkte på miljön. Under känner kunde de skriva både sådant som de kände fysiskt och psykiskt.

Det producerades många intressanta miljöbeskrivningar under dessa två lektioner!

Höstpratarna

Höstpratarna är ett projekt som vi arbetat med tidigare här på skolan. Då var arbetet tätt knutet till arbetet med Mördarens apa, som vi arbetade med under en lägre period och kopplade olika textgenrer till. En del bestod i att eleverna skulle skriva en självbiografi, då man kan läsa Mördarens apa som Sally Jones självbiografi. Självbiografin spelades sedan in i GarageBand och publicerades på en blogg.

Detta läsår har vi upprepat arbetet, dock har vi inte läst Mördarens apa högt. Eleverna fick en introduktion till arbetet genom att jag kom och läste högt ur en självbiografi för dem, utan att berätta vad det var för bok eller typ av text. Vi lyssnade sedan på några korta avsnitt ur Höstpratarna 2014. När eleverna fick veta att de skulle spela in liknande program blev reaktionerna lite blandade, precis som förra omgången. Då som nu var det ett ganska stort motstånd till uppgiften innan, men efteråt dominerade känslan av stolthet över att ha gjort något bra, något som många ville lyssna på.

Efter introduktionen fick eleverna börja fundera på fem livshändelser som de skulle skriva om i sin biografi. Utifrån dessa skrev de sedan sin biografi. När skrivandet började lida mot sitt slut kom jag och introducerade nästa del av arbetsområdet. Vid ett lektionstillfälle lyssnade vi på två olika sommarpratarprogram och funderade över sommarpratarnas framställning - vad var bra och vad skulle kunna ha gjorts bättre? Efter det arrangerade jag en "pratkör". Eleverna fick samma text framför sig som de skulle läsa högt. På tavlan hade jag orden som syns på bilden nedan:

Under tiden som eleverna läste pekade jag på ett eller två ord och de skulle anpassa sin röst efter det/de orden. Eleverna fick sedan träna vidare på att läsa sin självbiografi utifrån den känsla de ville förmedla.

När de kände sig väl förberedda var det dags för dem att spela in sin biografi. Vi använde appen GarageBand för inspelningen och de färdiga programmen publicerades på klassernas respektive bloggar. Här kan man hitta alla programmen:

Klass 5A:s höstprat

Klass 5B:s höstprat