Person- och miljöbeskrivningar utifrån klassiker

Tillsammans med de tre lärarna i svenska år 6 planerade jag ett arbetsområde som skulle låta eleverna öva på att skriva person- och miljöbeskrivningar. Då vi tidigare arbetat mycket med klassiker, de bearbetade versionerna av Maj Bylock, och visste att det var lätt att låna in flera exemplar av dessa, valde vi att utgå ifrån dessa klassiker och arbeta med eget skrivande utifrån dem.

Vi lånade in exemplar av Skriet från vildmarken av Jack London, Den flygande holländaren av Frederick Marryat, Ringaren i Notre Dame av Victor Hugo, Robinson Crusoe av Daniel Defoe, Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe och Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne. Eftersom böckerna är bearbetade och förkortade så blir beskrivningarna av karaktärer och platser rätt så kortfattade. Att låta eleverna utgå från den information de får i boken och fantisera vidare kring personer och miljöer kändes som ett bra upplägg.

Eleverna fick läsa i grupper om tre-fyra. Vi delade upp läsningen på fem veckor. Den första veckan skulle eleverna läsa tre-fyra kapitel och efter läsningen skulle de utifrån ett utdrag ur det de just läst göra följande uppgift:

- Vilka prepositioner hittar du?
- Vilka prepostionsfraser hittar du? Skriv av hela meningen och markera prepostionsfrasen.
- Vilka adverb hittar du? Skriv av hela meningen.
- Sammanfatta kapitlet du just läst kortfattat.

Under vecka två och tre skulle eleverna arbeta med personbeskrivningar (gestaltningar). Dessa lektioner höll Frida, som var trainee på skolbiblioteket under tio veckor i höstas, i. Hon läste exempel på olika typer av personbeskrivningar. Hon tipsade eleverna om att de skulle använda lika mycket verb som adjektiv. Uppgiften till eleverna var följande:

1. Läs 3 kapitel i boken
2. Välj ut en karaktär i boken
3. Skriv ner vad ni fått veta om karaktären i en punktlista
4. Skriv en egen text om den karaktären som gestaltar personligheten
Fortsätt på meningen:
”Jag gick in i rummet, där stod…”

De som ville fick läsa sina beskrivningar högt för resten av klassen.

Vecka fyra och fem var det dags för eleverna att arbeta med miljöbeskrivningar. Jag började med att läsa ett utdrag ur Ronja Rövardotter, avsnittet när Ronja går ut i skogen för första gången. Med det avsnittet som inspiration fick eleverna följande uppgift:

- Välj ut en miljö ur boken
- Bestäm vem som ska vistas i miljön (ska vara en person ur boken)
- Fundera över om personen hemmastadd i miljön? Eller är miljön ny för hen?
- Använd alla sinnen för att beskriva miljön – syn, hörsel, lukt, känsel, smak
- Beskriv hur personen interagerar med miljön

Om eleverna hade svårt att komma igång rekommenderade jag dem att spalta upp följande på ett papper:

ser        hör       luktar      känner

Under varje ord fick de skriva ord som de kom att tänka på när de tänkte på miljön. Under känner kunde de skriva både sådant som de kände fysiskt och psykiskt.

Det producerades många intressanta miljöbeskrivningar under dessa två lektioner!

Höstpratarna

Höstpratarna är ett projekt som vi arbetat med tidigare här på skolan. Då var arbetet tätt knutet till arbetet med Mördarens apa, som vi arbetade med under en lägre period och kopplade olika textgenrer till. En del bestod i att eleverna skulle skriva en självbiografi, då man kan läsa Mördarens apa som Sally Jones självbiografi. Självbiografin spelades sedan in i GarageBand och publicerades på en blogg.

Detta läsår har vi upprepat arbetet, dock har vi inte läst Mördarens apa högt. Eleverna fick en introduktion till arbetet genom att jag kom och läste högt ur en självbiografi för dem, utan att berätta vad det var för bok eller typ av text. Vi lyssnade sedan på några korta avsnitt ur Höstpratarna 2014. När eleverna fick veta att de skulle spela in liknande program blev reaktionerna lite blandade, precis som förra omgången. Då som nu var det ett ganska stort motstånd till uppgiften innan, men efteråt dominerade känslan av stolthet över att ha gjort något bra, något som många ville lyssna på.

Efter introduktionen fick eleverna börja fundera på fem livshändelser som de skulle skriva om i sin biografi. Utifrån dessa skrev de sedan sin biografi. När skrivandet började lida mot sitt slut kom jag och introducerade nästa del av arbetsområdet. Vid ett lektionstillfälle lyssnade vi på två olika sommarpratarprogram och funderade över sommarpratarnas framställning - vad var bra och vad skulle kunna ha gjorts bättre? Efter det arrangerade jag en "pratkör". Eleverna fick samma text framför sig som de skulle läsa högt. På tavlan hade jag orden som syns på bilden nedan:

Under tiden som eleverna läste pekade jag på ett eller två ord och de skulle anpassa sin röst efter det/de orden. Eleverna fick sedan träna vidare på att läsa sin självbiografi utifrån den känsla de ville förmedla.

När de kände sig väl förberedda var det dags för dem att spela in sin biografi. Vi använde appen GarageBand för inspelningen och de färdiga programmen publicerades på klassernas respektive bloggar. Här kan man hitta alla programmen:

Klass 5A:s höstprat

Klass 5B:s höstprat

Karla brottare och genrepedagogik

Med inspiration av projektet Mördarens apa som genomfördes i år 5 för ett par år sedan planerade jag och lärare i år 2 ett likande projekt med läsförståelse och genrepedagogik som centrala delar. Efter lite funderande bestämde vi oss för att utgå ifrån boken Karla Brottare av Anders Sparring.

 

Vi köpte in böcker så att alla elever fick var sin bok. Ibland läste lärarna högt ur boken, ibland fick eleverna parläsa. Till varje kapitel satte vi ihop ett antal nya ord, frågor på raden, mellan raderna och bortom raderna. Frågorna kunde se ut ungefär så här (frågorna hör till kapitel 1):

 

Nya ord:

Knixa
Rörmokare
Ett litet kick
Packningar
Vattenlås
Grenrör
Vargtimmen
Lös i knäna
Storvuxen
Pickadoll
Handklovar
Nästippen

Frågor på raden:

- Hur gammal är Karla?
- Vilka personer består Karlas familj av?
- Vad jobbar Karlas pappa med?
- Vad är Karlas storebrors största intresse?

 

Frågor mellan raderna:

- Vad tror du Martin vill jobba med när han blir stor?
- Stanna upp på sidan 10 och fundera över vad som kommer hända mellan polisen och Karla. ”Det fanns liksom bara ett sätt att ta reda på det” – vad menas med det? Vad tror du kommer att hända?
- Vad vet vi om Karla? Beskriv henne till utseende och sätt.
- Vad vet vi om Karlas familj?

 

Frågor bortom raderna:

- Hur skulle du ha känt om Karla gick i din klass? Skulle du vara rädd för att bli nedbrottad? Eller skulle du tycka att det vore roligt?

Vi delade in boken i fyra delar och till varje del planerade vi en skrivuppgift. De fyra delarna behandlade följande texttyper: beskrivande text, faktatext, instruerande text och återgivande text

 

Skrivuppgiften kopplad till kapitel 1-4 bestod i att eleverna skulle skriva en beskrivande text om sig själva, sin familj och sitt hem. I de kapitel eleverna just läst fick vi mycket information om Karla, hennes familj och hur det såg ut hemma hos henne.

 

Uppgiften till kapitel 5-8 var att skriva en faktatext om yrken. I boken figurerar flera olika yrken: rörmokare, fritidspedagog, servistris och polis. Eleverna fick i grupp intervjua olika personer på skolan om ett yrke de haft/har. Efter det fick de två och två skriva en faktatext om just det yrket. Det resulterade i faktatexter om skolbibliotekarie, servitris, lärare, speciallärare, föreståndare i skolköket, skolsköterska, fritidspedagog, och administratör. Texterna skrevs i PicCollage. Till kollaget infogades en bild som eleverna tagit själva på den intervjuade.

Arbetsgång till arbetet med intervjun

Faktatexten skrevs först i NE författa eller Skolstil

Och sedan infogades texten och bilden i PicCollage

Till kapitel 9-13 var uppgiften att skriva en instruerande text. Eleverna fick skriva recept. Uppgiften passade bra då Karla lagar varm choklad i det kapitel eleverna just läst.

Till den sista delen, kapitel 14-17, skulle eleverna skriva en återgivande text. Texten skulle handla om "min morgon" och för att ge eleverna ytterligare exempel på hur man kan skildra en morgon läste vi två andra texter och jämförde dessa med Karlas morgon så som den är beskriven i boken. De andra texterna vi läste var kapitel 1 i Monstret i natten av Mats Strandberg och kapitel 8 i Svartle av Håkon Övreås.

Eleverna gillade verkligen boken och den passade väldigt bra för det tänkta ändamålet.

Spännande berättelser - releaseparty

Efter att ha arbetat under en period med att läsa spännande berättelser och skriva trovärdiga personbeskrivningar skulle eleverna skriva en egen spännande berättelse.

Berättelserna "släpptes" i samband med ett releaseparty som år 2 var inbjudna till. Under partyt delades pris ut till de bästa spännande berättelserna i varje klass. Eleverna fick läsa upp sin berättelse för elever i år 2. Det bjöds på cider och salta pinnar.

Berättelserna finns att läsa på SkolArena.

Spännande berättelser - personbeskrivningar

Som en del av arbetsområdet med Spännande berättelser i år 5 arbetade vi ingående med personbeskrivningar. Arbetsområdet påbörjades med att eleverna fick läsa korta personbeskrivningar och ur dessa texter ta ut adjektiv, liknelser och om det fanns något utmärkande eller speciellt hos personen samt om vi fick veta något om personens inre egenskaper. De texter som studerades var ett utdrag om Ichabod Crane ur Legenden om Sleepy Hollow av Irving Washington och ett utdrag om Kapten Krok ur Peter Pan och Wendy av J M Barrie.

Efter textsamtalen fick eleverna med hjälp av appen Vintage People ta ett kort på sig själva och infoga det i någon av de historiska porträtten som finns att välja på i appen. Utifrån bilden skulle de skriva en efterlysning på en vän eller närstående person till dem som försvunnit. För att bygga upp sin personbeskrivning fick de fylla i en mall som såg ut på det här sättet:

Vem är det?

• Namn
• Ålder

Utseende

• Ansiktets form
• Ögon
• Öron
• Näsa
• Hår
• Längd
• Kroppsform 

Kläder och saker

• Vad de kallas
• Färg

Egenskaper

• Hur uppfattar du och andra din vän?

Kännetecken

• Något som din vän är bra på (starka sidor).
• Något som din vän inte är bra på (svaga sidor).
• Något speciellt som din vän gör ofta eller alltid.
• Något speciellt med kläderna

Efterlysningen skulle innehålla följande:

- en rubrik

- en inledning med vem som har försvunnit och var personen försvann

- ett stycke om utseendet

- ett stycke om kläderna

- ett stycke om hur du och andra uppfattar din vän (egenskaper)

- ett stycke om vad karaktären är bra på

- en avslutning med var man ska höra av sig om man har tips om personen

Eleverna producerade många fantasifulla personbeskrivningar och det märktes att bilden de hade tagit med Vintage People verkligen satte igång deras fantasi!

Så här kunde de färdiga efterlysningarna se ut:

Bok- och biblioteksmässan

Med anledning av de e-böcker treorna skrev förra året och som publicerades på Skolarena, blev vi inbjudna av Axiell att medverka i ett seminarium som hölls i Molnet på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i slutet av september.

Axiell var med och ordnade e-boksmässan som hölls på stadsbiblioteket i våras i samband med världsboksdagen, där flera av eleverna i klass 3a var med och presenterade sina e-böcker. Eftersom det blev en lyckad tillställning ville Axiell gärna att några elever kom till Göteborg för att prata om sina e-böcker i tjugo minuter under rubriken Elever och lärare som digitala producenter - digitala böcker. Vi tyckte att det lät spännande, eleverna också, det fanns ett stort intresse från deras sida. När läraren och jag planerade detta arbetsområde i början av förra höstterminen kunde vi knappast ana att vi skulle stå på bokmässan ett år senare och prata om vårt arbetsområde!

 

 

Två elever, numera i klass 4a och läraren, numera mentor för klass 1a, åkte ner till Göteborg på fredagen. Jag var redan på plats eftersom jag hade åkt ner med de andra fokusbibliotekarierna på torsdagen. På grund av tågfel i Alingsås blev deras tåg mycket försenat och de anlände till Svenska mässan tio minuter innan vi skulle gå på scenen.



Att det var stressigt innan märktes ingenting av när vi väl stod på scenen. Eleverna genomförde sin uppgift lugnt och självsäkert. En fin sammanfattning av vårt bidrag dök upp på internet några dagar senare, skriven av Ylva Pettersson, gymnasielärare från Skara: http://lrbloggar.se/ylva/larare-vilka-proffs/

En mycket rolig erfarenhet, både för oss vuxna och för eleverna!

Fabler

Under vårterminen arbetade de tre fyrorna med fabler. De fick läsa och samtala om fabler. Bland annat samtalade vi om Den klipska haren. Eleverna fick skriva flera fabler under projektet. En av dessa fabler arbetade de lite extra med, då målet var att alla elever skulle bidra med en fabel som skulle tryckas i en bok.

Efter att de förbättrat sin fabel utifrån den respons de fått, fick de skriva den i Anteckningar på iPaden. Efter det kopierade de in texten i appen Notegraphy.

På bilderna nedan syns arbetet med att skriva fabeln i Anteckningar. Utifrån bedömningsmatrisen kunde eleverna kolla av att allt såg rätt ut.

När eleverna var färdiga med sina fabler var det dags att sätta ihop alla fantastiska berättelser till en bok. Vi ville uppmärksamma boksläppet på skolan genom att anordna en bokreleasefest. Femmorna bjöds in till att ta del av fyrornas fabler.

Under bokreleasefesten var det mingel med popcorn, salta pinnar och cider. Tre priser delades ut, ett pris till den bästa fabeln i varje klass. En jury bestående av bibliotekarie, bibliotekspedagog och biblioteksassistent utsåg vinnarna som fick motta ett diplom samt ett presentkort på en bokhandel. De vinnande fablerna lästes upp och efter det var det dags för alla att delas upp i grupper.

Grupperna fick besöka olika stationer där de fick ta del av fablerna i olika former. Några valde att dramatisera sina fabler, andra läste upp dem, och några hade fått i uppgift att berätta om hur man skriver en fabel samt berätta om Aisopos liv.

 

Eleverna fick köpa var sitt exemplar av boken om de ville. Boken finns också att låna i biblioteket, och under en period kommer alla fabler att sitta uppe i biblioteket så att man kan ta del av dem där också.

Skolbibliotek i världsklass, påsklovsaktivitet, e-boksmässa och Bokjuryn

Det har hänt många roliga saker under vårterminen som jag missat att skriva om.

För tredje året i rad fick skolan motta utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Utmärkelsen delas ut av fackförbundet DIK till skolbibliotek som:

- är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
- samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
- stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
- stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
- erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
- har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:
- är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
- ger eleverna verktyg för källkritik
- lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
- är navet i den digitala kunskapsskolan!

Med på listan i år är endast 15 andra skolbibliotek runt om i Sverige. Vi är naturligtvis mycket stolta här på skolan att vi får finnas med på listan även i år! Här kan du ta del av hela listan:
http://www.dik.se/skolbibliotek-i-varldsklass/

 

Under påsklovet anordnades det en digital frågesport för de barn som var på fritids under veckan. Vi firade att Lilla Anna, Pettson och Findus och Tove Jansson fyllt 180 år tillsammans. Visserligen förra året, men bättre sent än aldrig... Frågorna i frågesporten hade koppling till dessa fyra. Bland annat fick barnen svara på följande frågor:

• På bilden ser vi hattifnattarna. Det händer något speciellt med den när det är åskväder. Vad då?
• På bilden ser vi ett uppslag från en bok av Tove Jansson. Den handlar om en som känner sig väldigt ensam. Vad heter han?
• Författaren på bilden har skrivit om Pettson och Findus. Vad heter han?
• I böckerna finns små varelser som bara Findus kan se. Vad kallas de för?
• Vad hette den första boken om Pettson och Findus?

Frågesporten genomfördes med hjälp av iPads och sidan http://quizizz.com/ .
Deltagarna delades in i lag med cirka tre barn i varje. Barnen fick ange en kod för att komma åt frågesporten, när de loggat in fick de se en bild och fyra svarsalternativ. Till varje bild hörde en fråga som jag läste högt, på så sätt fick alla samma chans att svara på frågan snabbt oavsett om man kunde läsa eller inte. När frågesporten var slut räknades resultatet från de olika grupperna ihop. Efter att alla fritidshem hade varit i biblioteket hade jag också ett resultat på vilket fritidshem som hade lyckats bäst. De barnen får ett besök av mig där de får motta "vandringshönan", några böcker och glass. Än så länge är det hemligt vilket fritidshem som vann!

När barnen var i biblioteket under påsklovet passade vi även på att rösta i Bokjuryn. Under höst- och vårterminen har sex av de sju fritidshemmen kommit till biblioteket för att lyssna till böcker. Böckerna fick varje fritidshem själva välja ut utifrån Barnbokskatalogen. Under sju veckor läste jag böckerna högt och dokumenterade läsningen i olika appar. Barnen fick även själva skapa utifrån boken, med hjälp av apparna Ritplatta och PicCollage.

I samband med världsboksdagen gick Linköpings (kanske Sveriges? kanske världens?) första e-boksmässa av stapeln på Stadsbiblioteket. 13 elever från klass 3a medverkade. De presenterade sina deckare och läste högt ur dem från scenen i Bokhallen. I samband med mässan delades det ut ett pris: "Axiell education & medias pris i digitalt läsande och skrivande". Alla deckare finns att läsa på SkolArena: http://linkoping.skolarena.se/web/arena
Deckarna skrevs under höstterminen, mer om det arbetsområdet finns att läsa här: http://bokhjulet.blogspot.se/2015/02/deckare-ett-las-och-skrivprojekt-i.html

Deckare - ett läs- och skrivprojekt i klass 3A

 

 

Under höstterminen har läraren i 3A och jag samarbetat kring ett läs- och skrivprojekt med deckartema. De förmågor eleverna har tränat under arbetsområdets gång är dessa:

 

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

 

Utifrån genrepedagogikens fyra faser, vilka är följande

 

1. bygga upp

2. modellera, dekonstruera,  laborera

3. gemensamt textkonstruera

4. självständigt textkonstruera narrativa texter

 

arbetade vi med detta under arbetsområdet:

• Uppstart: samla information om vad barnen vet om deckare och deckarkaraktärer.
• Läsa en Kalle Skavank-bok av Petrus Dahlin + en alternativ text i läsgrupper och ha boksamtal utifrån givna frågor i direkt anslutning till läsningen varje vecka.
• Sammanfatta och samla till en ordbank med deckarord och karaktärsdrag varje vecka.
• Samtala om typiska deckardrag.
• Laborera med titelförslag, lucktexter och isärklippta noveller.
• Skriva en egen deckare.
• Ge varandra kamratrespons på deckarna.
• Renskriva deckarna i appen BookCreator på iPad.
• Infoga bilder till deckaren.

Här spånar vi fram titlar på deckare som inte är skrivna ännu.

 

Bedömningen gjordes utifrån följande punkter:

 

• Skribentens checklista (självbedömning)
• Kamratrespons (kamratbedömning)
• Lärar/bibliotekariebedömning utifrån given mall (inledning, innehåll, berättarperspektiv, tempus, skrivregler) 

Projektet inleddes med att eleverna fick läsa en Kalle Skavank-deckare i grupp, och samtala om sin läsning både i gruppen och i helklass. Böckerna följer ett visst mönster som gör att det går att samtala om en titel i en större grupp, trots att alla inte läst boken. Det vi ville att eleverna skulle fokusera på var att urskilja deckargenrens struktur och i diskussion med andra grupper var det lätt att se de gemensamma dragen. Som komplement till boken fick de även läsa Bullmysteriet av Martin Widmark, som ingår i antologin Stora högläsningsboken. De fick dokumentera sin läsning i en "deckarbok", en skrivbok där de skrev ned de saker vi diskuterade, för att ha allt samlat.

 

Efter läsperioden var det dags för eleverna att själva börja skriva en deckare. Vi arbetade utifrån Lärarhandledning till Diamantmysteriet av Martin Widmark. Där ska man utifrån en given mall skriva en deckare i fem kapitel.

 

Instruktion till första kapitlet.

• Kapitel 1: Här ska detektiverna och deckarkontoret beskrivas. Innan eleverna börjar skriva har de gjort mycket förarbete. Tex. har de ritat en karta över staden där deckaren ska utspelas, de har bestämt vilka personer som ska vara med i boken, och de har bestämt vem den skyldige är.

 

• Kapitel 2: Här ska detektiverna få sitt uppdrag och de första villospåren ska läggas ut.

 

• Kapitel 3: Här ska brottsplatsen presenteras och alla i persongalleriet (förutom deckarna) ska misstänkliggöras.

• Kapitel 4: Här ska spaningsarbetet beskrivas, detektiverna ska börja förstå hur det hänger ihop. I den här kapitlet ska äkta och falska ledtrådar läggas ut.

• Kapitel 5: Här ska lösningen på historien presenteras. Det är viktigt att författaren försöker att dra ut på avslöjandet in i det sista. I det här kapitlet repeteras mycket av bokens innehåll, för att läsaren bit för bit ska förstå vem den skyldige är. 

 

Inför varje kapitel läste vi ett eller flera utdrag ur deckare för att eleverna skulle se hur andra författare har gjort samt för få inspiration till sitt eget skrivande.

 

Skrivande skedde löpande i Book Creator, en app som eleverna var vana vid att arbeta i. Tyvärr hände det ett flertal gånger att text försvann från boken. En lärdom av detta är att det är bättre att skriva texten i en annan app först, tex. Anteckningar eller Pages, och infoga den i Book Creator när hela deckaren är färdigskriven. De fick även rita egna bilder till böckerna och fotografera av dem för att sedan infoga dem i Book Creator.

 

Eleverna gick in i skrivandet med stor lust, och arbetet resulterade i en mängd välskrivna deckare. Alla deckare finns nu att läsa på SkolArena.