måndag 9 februari 2015
Boktips gjorda med Fotobabble
I fredags i samband med Bokrådet gjorde några elever boktips med hjälp av appen Fotobabble. Här nedan kan du lyssna på dem:
Hjulsbroskolans egen bokfestival
Man kan rösta i biblioteket, eller via länken här till höger.
Denna vecka tävlar dessa bidrag:
Den magiska kappan av Katarina Genar
Hemska Harald av Magnus Ljunggren
Hunden på Lugna gatan av Petrus Dahlin
Teddy en sommardag av Lin Hallberg
Gorlans ruiner av John Flanagan
Kapten Kalsong av Dav Pilkey
Vampyrernas bal av Martin Widmark
Ta fast Fabian av Jan Lööf
Minecraft: bygghandboken av Matthew Needler
Jag ser med spänning fram emot resultatet!
onsdag 4 februari 2015
Tolerans - ett läsprojekt i förskoleklass
I måndag startade vi arbetsområdet Tolerans i förskoleklasserna. Under några veckor kommer vi att läsa böcker som behandlar ämnet på ett eller annat sätt, och diskutera innebörden av det rätt så svåra ordet. Förhoppningsvis kommer klasserna efter dessa veckor ha full koll på hur man är om man är tolerant.Denna vecka har vi läst Grodan och främlingen av Max Velthuijs. Innan läsningen diskuterade vi ordet främling, vad är en främling? Grupperna var eniga om att det var någon man inte känner. En grupp var inne på att det kunde vara någon som ville en illa, och att man inte skulle följa med en främling någonstans.
Efter läsningen diskuterade vi följande frågor:
Hur är grisen som person? Här svarade eleverna så här:
- inte så snäll
- inte så schysst, råttan kanske inte ville bli vän när han inte var schysst
- dum
- sa elaka saker, retades
Hur är råttan som person? Eleverna tyckte att han var:
- hjälpsam, inte smutsig, rolig
- snäll
- tolerant
- struntade i vad grisen sa
Hur skulle ni göra om det kom en ny elev - en främling - till er klass?
- skulle göra så att man blev vänner
- säga, hej, vad heter du?
- vara trevlig
- vara schysst
- vara snäll, visa hen runt
- säga ja om hen vill leka med en
Varför tyckte grisen så illa om råttan? Denna fråga var lite svår att svara på, men en elev resonerade så här:
- hon visste inte hur man hälsar, eller hur man tar hand om gäster
Kan man lära sig något av den här boken?
- man ska göra snälla saker
- om man är schysst, då kanske den andra kompisen också är schysst
- snäll
Deckare - ett läs- och skrivprojekt i klass 3A
Under höstterminen har läraren i 3A och jag samarbetat kring ett läs- och skrivprojekt med deckartema. De förmågor eleverna har tränat under arbetsområdets gång är dessa:
- formulera sig och kommunicera i tal och skrift
- läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften
- anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
- urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer
Utifrån genrepedagogikens fyra faser, vilka är följande
1. bygga upp
2. modellera, dekonstruera, laborera
3. gemensamt textkonstruera
4. självständigt textkonstruera narrativa texter
arbetade vi med detta under arbetsområdet:
- Uppstart: samla information om vad barnen vet om deckare och deckarkaraktärer.
- Läsa en Kalle Skavank-bok av Petrus Dahlin + en alternativ text i läsgrupper och ha boksamtal utifrån givna frågor i direkt anslutning till läsningen varje vecka.
- Sammanfatta och samla till en ordbank med deckarord och karaktärsdrag varje vecka.
- Samtala om typiska deckardrag.
- Laborera med titelförslag, lucktexter och isärklippta noveller.
- Skriva en egen deckare.
- Ge varandra kamratrespons på deckarna.
- Renskriva deckarna i appen BookCreator på iPad.
- Infoga bilder till deckaren.
 |
| Här spånar vi fram titlar på deckare som inte är skrivna ännu. |
Bedömningen gjordes utifrån följande punkter:
- Skribentens checklista (självbedömning)
- Kamratrespons (kamratbedömning)
- Lärar/bibliotekariebedömning utifrån given mall (inledning, innehåll, berättarperspektiv, tempus, skrivregler)
Projektet inleddes med att eleverna fick läsa en Kalle Skavank-deckare i grupp, och samtala om sin läsning både i gruppen och i helklass. Böckerna följer ett visst mönster som gör att det går att samtala om en titel i en större grupp, trots att alla inte läst boken. Det vi ville att eleverna skulle fokusera på var att urskilja deckargenrens struktur och i diskussion med andra grupper var det lätt att se de gemensamma dragen. Som komplement till boken fick de även läsa Bullmysteriet av Martin Widmark, som ingår i antologin Stora högläsningsboken. De fick dokumentera sin läsning i en "deckarbok", en skrivbok där de skrev ned de saker vi diskuterade, för att ha allt samlat.
Efter läsperioden var det dags för eleverna att själva börja skriva en deckare. Vi arbetade utifrån Lärarhandledning till Diamantmysteriet av Martin Widmark. Där ska man utifrån en given mall skriva en deckare i fem kapitel.
 |
| Instruktion till första kapitlet. |
- Kapitel 1: Här ska detektiverna och deckarkontoret beskrivas. Innan eleverna börjar skriva har de gjort mycket förarbete. Tex. har de ritat en karta över staden där deckaren ska utspelas, de har bestämt vilka personer som ska vara med i boken, och de har bestämt vem den skyldige är.
- Kapitel 2: Här ska detektiverna få sitt uppdrag och de första villospåren ska läggas ut.
- Kapitel 3: Här ska brottsplatsen presenteras och alla i persongalleriet (förutom deckarna) ska misstänkliggöras.
- Kapitel 4: Här ska spaningsarbetet beskrivas, detektiverna ska börja förstå hur det hänger ihop. I den här kapitlet ska äkta och falska ledtrådar läggas ut.
- Kapitel 5: Här ska lösningen på historien presenteras. Det är viktigt att författaren försöker att dra ut på avslöjandet in i det sista. I det här kapitlet repeteras mycket av bokens innehåll, för att läsaren bit för bit ska förstå vem den skyldige är.
Inför varje kapitel läste vi ett eller flera utdrag ur deckare för att eleverna skulle se hur andra författare har gjort samt för få inspiration till sitt eget skrivande.
Skrivande skedde löpande i Book Creator, en app som eleverna var vana vid att arbeta i. Tyvärr hände det ett flertal gånger att text försvann från boken. En lärdom av detta är att det är bättre att skriva texten i en annan app först, tex. Anteckningar eller Pages, och infoga den i Book Creator när hela deckaren är färdigskriven. De fick även rita egna bilder till böckerna och fotografera av dem för att sedan infoga dem i Book Creator.
Eleverna gick in i skrivandet med stor lust, och arbetet resulterade i en mängd välskrivna deckare. Alla deckare finns nu att läsa på SkolArena.
måndag 26 januari 2015
Sagor
I samarbete med lärarna i de båda ettorna fick jag möjlighet att arbeta vidare med sagotemat som genomfördes när de gick i förskoleklassen. I förskoleklassen läste vi under några veckor sagor och samlade på oss en massa information om sagor. Som avslutning skrev vi en gemensam saga.
Upplägget nu såg ungefär likadant ut. Arbetsområdet inleddes med att jag kom till klasserna och läste de sagor vi skrev när de gick i förskoleklass samt repeterade vad en saga är och vad som kännetecknar en saga. Efter det läste lärarna flera olika sagor under ungefär en veckas tid, och sedan var det dags för eleverna att skriva en egen saga två och två.
De fick börja med att rita en tankekarta utifrån personer, platser och saker. De kunde använda den här bilden som inspiration, där vi hade samlat i sagan vanligt förekommande personer, platser och saker:
I tankekartan skulle de skriva ner vem det skulle handla om, var sagan skulle utspela sig och om det skulle finnas någon speciell sak med i sagan. Efter det kunde de börja skriva sin saga. De fick skriva den i appen Book Creator på iPad.
När sagan var färdigskriven var det dags att börja rita bilder till sagan. Dessa skulle sedan infogas till boken. De fick fotografera av sina bilder, lära sig hur man beskär en bild och slutligen lägger in den i Book Creator.
När sagorna var helt färdiga bjöds förskoleklassen in till ettorna på "bokrelease". De blev bjudna på salta pinnar och saft och fick lyssna till alla sagor. Jag läste även upp förskoleklassens gemensamma saga för ettorna.
På bilderna nedan visar ettorna sina sagor för de andra i klassen samt för förskoleklassen.
Sagor i förskoleklass
Ett av de teman vi arbetar med när förskoleklassen kommer till biblioteket är sagor.
I år läste vi följande sagor:
Den minsta prinsessans äppelträd av Elsa Beskow
Bockarna Bruse går till badhuset av Bjørn F. Rørvik och Gry Moursund
Elddonet av HC Andersen
Efter varje saga pratade vi om vilka olika personer eller föremål som fanns med i sagan och skrev upp allt på ett blädderblock. Efter att alla tre sagor var lästa kunde det se ut ungefär så här:
Efter att vi hade samlat på oss en massa fakta om sagor var det dags att skriva en egen saga. Då använde vi oss av de personer, platser och saker vi hade samlat på oss.
För att komma igång med berättandet använde vi oss av sagotärningar. Tidigare år har vi använt oss av riktiga sagotärningar, men i år använde vi appen Rory's Story Cubes. Eleverna fick sitta i grupper om 3-4 och kasta tärningar och hitta på egna sagor.
Jag utgår ifrån boken Berättarverkstad med barn av Kerstin Lundberg Hahn när jag skriver sagor ihop med en barngrupp. I boken finns flera tips på hur man börjar en saga och hur man för berättande framåt så att alla känner sig delaktiga. Jag hade hittat på en första mening som användes i alla grupper som inledning. Trots att alla grupper hade samma personer, platser och föremål att utgå ifrån blev sagorna väldigt olika varandra.
När sagan var färdigskriven var det dags att rita bilder till den. Eftersom en del elever har svårt för att komma på vad de ska rita, började vi i år med att gemensamt diskutera vad man skulle kunna rita för att illustrera sagan. Det resulterade i att det i år verkligen blev bilder som hörde till sagan.
Här kan man läsa de färdiga sagorna:
söndag 25 januari 2015
Energi och hus
Arbetsområdet inleddes med en källkritisk övning. Jag hade valt ut några sidor som de fick titta på och diskutera sig fram till om det var en bra och trovärdig källa att använda sig av. Jag hade även satt ihop en liten länksamling till varje energikälla, så att eleverna hade något att utgå ifrån när de börja de söka information.
När de hade sammanställt informationen i Book Creator skulle de även lägga in bilder för att komplettera texten. De fick söka upp bilder på Google som är fria att använda och lägga in dem i boken. Hittade man inte någon bild som var godkänd att använda fick man rita en själv, som en av grupperna gör på bilden nedanför. De kom på att de kunde lägga ett papper på iPaden och rita av på det sättet.
Arbetsområdet resulterade i många fina böcker om energikällorna, en livlig debatt och många källkritiska ställningstaganden under informationssökningens gång. Här fick de verkligen träna förmågan att
använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle.
(Kursplanen för fysik, Lgr11)
Arbetsområdet fortsatte sedan med att de skulle göra en ritning till ett hus och göra ett medvetet val av energikälla till just det huset.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)